Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 juni 1855, sida 1

Fontenay, då Anna något tanksull stod under det der favoritträdet, der näktergalen hvarje af. ton brukade uppvakta henne med sina serenader, fängslades hennes ögon plötsligt af tvenne bokstäfver i trädets bark, hvilka non upptäckte vara sina initialbokstafver, A. och B. Det sätt hvarpå hon betraktade detta tecken af en hemlig tillgifvenhet, ditristadt af en okänd hand, förrådde ej minsta harm; nästan ofrivilligt drog hon en nål ur sitt hår, och, stödjande sig mot trädet, begynte hon att efterhärma ritningen; men under det hon var sysselsatt härmed blef, tydligen af misstag, A. ett H. och B. ett P., och derefter rodnande öfver hvad hon gjort, försökte hon att utplåna sitt verk, då hon fann sin hand hejdad; och vändande sig hastigt om, varseblef hon, att Henrik Percy stod vid hennes sida. En liten förklaring var nödvändig till att redogöra för huru bokstäfverna till hennes namn ditkommit, men ingen utaf dem kunde någonsin efteråt förklara huru det kom sig, att innan de skiljdes åt denna aston, hade Anna Boleyn gilvit sitt löfte åt Henrik Percy att aldrig blifva en annans brud, och han hade svurit att tillhöra endast henne. — Du är mycket ung, Anna, yttrade han, och mycket skön: du skall bli beundrad och tillbedd hvar du visar dig, och det skall bli vida svårare för dig att hålla ditt löfte än för