Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 juni 1855, sida 2

inrikes Nyheter. Götheborg. Götheborgs Jagt-sallskap hade gårdagen sin sörsta mälskjutning innevarande år, hvarvid tvenne priser utdelades, det första till handelsbokhållaren herr J. P. A. Schmidt för skjutne 28 points och det andra till sallskapets sekreterare hr Duff, som äfven uppnådde 28 points men vid taslingsskottet besegrades af herr Schmidt. — Herr Kahleis bekanta Cyklorama kommer i morgon att å härvarande theater för första gången förevisas. Denna cyklorama bör ingalunda förblandas med de vanliga kosmo-, dio-, panooch andra ,ramor som man förut haft tillfälle se. Cykloraman är en, af verkliga konstnärer utförd målning, något liknande den här för några år sedan förevisade Risleyska Nississippi-panoraman, men af vida större omfång än denna. Den har 1600 fots längd och 14 fots höjd, och skildrar de mest framstående epoker i folkens utvecklingshistoria från hedendomen intill närvarande tid, utgörande en tidrymd af 3000 år. Ölverallt der Cykloraman varit förevisad har omdömet om densamma blott varit ett: att den är mästerligt utförd och i hög grad förtjent al uppmärksamhet. En kort men upplysande text kommer att under taflornas förevisande uppläsas. Då, enligt hvad annonsen gifver vid handen, cykloraman blott några få gånger kommer att härstädes förevisas, anse vi oss böra fästa uppmärksamheten på detta tillfälle för vår allmänhet att förskaffa sig ett ädelt och bildande nöje. I ,Öresundsposten förekommer en ganska märklig uppsats, kallad: Aro vi enige om delta? Eu ord till den sjelfståndiga pretsen!, undertecknad O. P. Slurzenbercher. Vi skola så fort som möjligt hörsamma den varma, val skrifna och betydelsefulla uppmaningen. I Tidningen -Upsala-Biet förekommer I följande rätt kuriösa historia från Upsala, som I skulle synas otrolig, om det ej fanns fakulteter och fakultetsledamöter vid våra Universiteter, hos hvilka ingen godtycklighet är otro lig. Tidningens berättelse lyder sålunda: Medan vi äro på talet om juridiska sakulteten kunna vi icke förbigå en lika känd och ännu mera famös tilldragelse som i dessa dagar egt rum i konsistorium. Som vi icke ännu känna de närmare detaljerna, vilja vi endast i största allmänhet omnämna förhållandet. Som våra läsare säkerligen påminna sig, hade några studenter för en tid sedan anfallit en