Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 maj 1855, sida 1

gonblick då ett klart mänsken tillat oss opere ra med ordning, lemnade trupperna, uppställda i tre kolonner, våra paralleler. Venstra kolonnen, bestående utaf 6 kompanier af främlingslegionen (l:sta regementet, öfverste Viennot). 8 kompanier af 43 regementet (chef Becquet de Sonnay) samt 10 kompanier af 73 linieregem. under öfverste Grenier hade till uppzift att kringgå ett på dess högra sida beläget verk, försvaradt af flera bataljoner. Anförda med skicklighet och tapperhet af general Bazaine, angrepo dessa trupper fienden med oemotståndlig väldsamhet. Ölverste Viennot förde sramlingslegionen framåt med utmärkt kraft. En kula beröfvade kejsaren denne förträlslige officer, som föll med svärdet i band i spetsen sör sina soldater. Mellersta kolonnen, under besal af general de la Motterouge, hvars namn redan blifvit nämndt med så mycken heder under belägringsoperationerna, bestod af tvenne bataljoner af 46 linieregementet under öfverste Gault. Den ena bataljonen, förd af sjelfva ösversten, ryckte utan att lossa ett skott mot verkets front och störtade sig beslutsamt med bajonetten på fienden. Den andra på ringa afstånd följande bataljonen ölverskred hastigt första förskansningen, och derpå ryckte hela regementet mot den andra förskansningen, som det tog med ett mod, i hvilket dess öfverste föregick med exempel; 98 linieregementet, som framryckte, för att understödja det 46, störtade sig i sin ordning på fienden och lemnade prof på lysande tapperhet. — Högra kolonnen, bestående af 1:sta kompaniet af 9 fotjägarereregementet under den tappre kapten Villermain och 2 kompanier af 42 regementet under kapten Ragon anföll verket till venster. Den ofverallt förjagade och med bajonetten förföljde fienden lemnade allt i sticket och drog sig i oordning tillbaka till fästningen, besående sin väg med lik, samt lemnande fångar och vapen i våra händer. Hans förluster voro mycket betydliga. Vi fingo i byte de nio mörsare, som funnos i batteriet. Så snart verket var besatt, började genikorpsen sina arbeten, som bestodo i att förändra bröstvärnens läge, undandraga ställningen en omedelbar öfverblick af fienden och sätta den i förbindelse med parallelen bakom densamma. Geniossicerarne och serskilt deras chef, öfverste Gurin, visade ett lugn, en kraft och en skicklighet, som beundrades af alla. De understöddes troget af underofsic., sappörerna och arbetarne af olika korpser. Knappt hade Ryssarne återvändt till fästningen, när en häftig kanonad öppnades af fienden från alla punkter. Ärbetarne, trupperna och de bakom liggande löpgrafvarne öfveröstes med projektiler af alla slag, men vårt af general Lebeuf skickligt ledda artilleri öppnade i sin ordning elden från de mot den fientliga anfallslinien rigtade batterierna. Arbetet kunde på detta sätt fortsättes till morgonen och vi hade nu betryggat vår besittning af verket. Följande dagen kl. 3 e. m. gjorde en rysk kolonn, ungefår 3000 man stark, ett plötsligt utfall på det af oss eröfrade verk. hvilket ännu befann sig i ganska ofulikomligt försvarsskick. Det försvarades för tillfället af två elitkompanier af främlingslegionens 2 regemente, ett elitkompani af 43, en svag bataljon af 46 och en ännu mindre; talrik af 98. Dessa båda bataljoner hade lidit ansenliga förluster i föregående nattens strid. De angripande öppnade en lislig gevärseld, och de djerfvaste bland Ryssarne klättrade öfver bröstvärnen och störtade in i verket, der de nedhöggos eller tillfångatogos. Medan främlingslegionens kompanier och de nämnda bataljonerna under öfverstelöjtnant Martineau Deschenez beslutsamma ledning tillbakakastade fienden, besunno sig tvenne kompanier gardesvoltigeurer i andra parallelen i egenskap af reserv; dessa, förda af kapten Genty, skyndade djerft öfver bröstvärnen och stormade öfver fältet mot fienden, hotande hans högra flygel. Ett kompani af 10 fotjågarbataljonen och tvenne af 80 linieregemen