Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 maj 1855, sida 1

de satser. har. såsom vi väntade, allattat ett genmale på Aftonbladets något hetsiga svar på samma erinringar. Vi intaga detta genmåle, med några små förmildringar i ett och annat uttryck, under upprigtig önskan, att diskussionen öfver detta för fåderneslandet så vigtiga ämne, måtte, åtminstone emellan de organer af pressen, som stå på samma linie i politiskt asseende i öfrigt, föras med det lugn och från den upphöjda synpunkt, som ämnet äger rätt att fordra. Enligt vår åsigt ligga dessutom vår förf:es och Aftonbladets meningar icke så långt skiljda ifrån hvarandra, blott man å ömse sidor får närmare förklara och bestämma sina tankar. — Den ifrågavarande uppsatsen lyder sålunda: Vid den Finska frågan. Det var oss icke oväntadt att de erinringar, vi togo oss friheten framställa vid Aftonbladets, i vår tanke, obetänkta krigsrop, skulle på det hållet väcka missnöje; men vi hade dock icke trott att de skulle bemötas med en sådan hetta, som visar allt annat än förtroende till styrkan af den sak man förfåktar; än mindre trodde vi att A.-B. skulle lägga oss diktade påståenden i munnen, för att sedan rida spärr emot satser, som vi aldrig framställt. Detta sednare förfarande nödgar oss emellertid att åter fatta pennan; ty vi anse oss skyldige både oss sjelfve och den sak vi med intresse omfattat, att icke låta våra yttranden godtyckligt förvridas. Då Aftonbladet, genom vår lilla interpellation, nu omsider blifvit nödsakadt att lemna de allmänna satsernas område, skola vi härvid äfven taga de positiva åsigter i betraktande, som det i sina sednare artiklar framställt. Vi gå först till sjelfva kärnpunkten i Aftonbladets genmäle, att vi skulle hafva yrkat Finlands införlifvande med Sverge såsom en provins. På detta förmenta påståenden bygger han alla sina slutsatser: om sin egen vishet och vårt oförstånd, om svenska nationens kaxighetoch om den arelystnad, som vi olyckligtvis ännu skola ha bibehållit såsom ett arf af våra fåder. — Nå väl! ett sådant påstående har aldrig at oss blifvit framstålldt! Vi hafva till och med i en föregående uppsats i denna tidning förklarat att vi icke önskade Finlands inkorporation, och vi hafva i den, som så mycket förtörnat te——— A BB —