att planen på ett förtjenstfullt sätt uppgjordes var att förutse, då hr öfversten ynnestfullt lade sin hand vid verket. Afven en bön eller anhållan tillåter sig ins. att tilllägga — den nemligen att, då det ej är att förmoda det ju vederbörande här på platsen — måbända ins:s hänvisning förutan — hemställa till br öfversten hvad bär ofvan blifvit antydt — hr öfversten då måtte godhetssullt skänka siu bifall till en sådan anhållan, och sålunda bereda sig njutningen att sjelf befordra sin skapelse till verkställighet, hvarmedelst stadens förkofron och försköning skulle grundläggas — och hr öfversten kunna anses för en af stadens grundläggare, till lika mycken heder för staden som tillfredsställelse för hr öfverste Eriksson. N—.