Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 maj 1855, sida 1

ru olika skulle ej Europas belägenhet nu hafva var — huru olika skulle Englands eget läge hafva varit detta ögonblick. Dessa händelser, som kasta familj sorgens dystra töcken ö ver tusen brittiska hjertan, är ett fasansfullt vittnesbörd, att hans outtrötiliza mer niskokärlek mot de lidanda och hans aldrig hvilaud I uppmärksamhet på de förtryckta nationaliteternas sa hade varit ea bätte och visare politik än den som vs rit och ännu är i spetsen för verldens öden. Dett är ej ett passande tillfälle att dväljas vid ossentl g tilldragelser; men jag är en enkel rättfram man, oc derföre bör jag få såga, att om dessa skakande hän delser ej äro tillräckliga att väcka alla lord Dudle Stuarts beundrare till ansträngande af alla sina kra! ter i den politiska riktning hvarmed den ädle lorde inforlifvat sig under de sista 25 åren af sin bana, d mäste jag bekänna, att hvad minnesvård som hels man må uppresa till bans ära skall blifva en skäran de kontrast till det britiska våldets närvarande hi storia. Aftonbladet har med någon hästighet uppta git till bemötande en i Hand.-Tidn. för någor tid sedan intagen meddelad uppsats, rörande frågan om en förändring i Sverges politik. Då förs:n till denna uppsats helt säkert kom mer att afgifva ett genmäle på Aftonbl. yttrande och, såsom vi hoppas, förklara den icke obetyd liga missuppfattning af hvarandras ord, som bå da parterna i vår tanke haft, vilja vi för närva rande endast upptaga den af A.-B. emot H.-T riktade anmärkning, som ligger deri, att A.-B säger sig icke hafva väntat en dylig beskyllning — den att vara för mycket krigisk sinnad — ifrån den städse krigsluftiga (krigslystne?) Göthe. borgs Hand.och Sjöfarts-Tidning. Vi bedja med anledning häraf få vänligen erinra Aftonbladet, att Hand.-Tidn:s krigslust endast be. stått deri, att vi uttalat den åsigten, hvars sanning trädt alltmer i dagen, att Sverges biträde vore f. n. af stor vigt för vestmakterna och att på denna grund en tidepunkt vore förhanden, som sällan, om någonsin torde återkomma, då Sverge kunde återvinna ett förloradt inflytande och anseende, ett mål, hvilket det låge i vestmakternas intresse att befordra, lika mycket som i Sverges att esterstrafva och vinna. De närmare omständigheterna härvid: or-aken hvarföre den europeiska civilisationen och tryggheten oafvisligt fordra, att Sverge återtager sin gamla plats i det europeiska statsförbundet, utvecklades temligen utförligt. Men — alla dessa stora, men alls icke svärmiska utsigter skymdes af det sorgliga förhållandet, att Sverge icke äger en styrelse, som kan gifva nationen den lyftning och ingifva det förtroende, som allena är i stånd, att göra oss vuxna ettså högt uppdrag. Dessutom hade vi ju bundit händerna på oss genom en neutralitetsförklaring. hvilken vore ett hedersord, som väl icke kunde utan all anledning brytas. Alltså finge man väl stanna vid neutraliteten och se det dyrbara ögonblicket gå sorloradt. Sådant var Hand.-Tidn:s sätt att se saken, och vi hafva ännu ej fått anledning att synnerligen ändra mening. Att detta kunnat kallas krigslystnad, hafva vi haft svårt att förklara på annat sätt, än att då dessa satser först i Hand.Tidn. uttalades var alimänna meningen temligen allmänt den, att det ej borde komma i fråga att öfvergifva neutraliteten, sör att kasta oss i ett krig som ej anginge oss, hvadan våra yttranden, i förhållande till den då rådande meningen, erhöllo en mycket krigisk färg. Numera — i jemförelse till den mening, som sedermera synes hafva utbildat sig — stå vi snarare på en fredlig ståndpunkt. — En af skillnaderna mellan A.-B:s mening och Hand.Tidn:s har ock varit den, att den sednare alltigenom varit i det närmaste oförändrad. Från Stockholm berättas såsom ett gladjande bevis, att äfven vi en gång kunna erhålla ett större cirkulerande penningkapital, än det obetydliga, som kan baseras på bankens silfver, att de af den nya Mälarehypotheksbanken utgifna obligationer (löpande med 4 procents ränta) finna en strykande afsättning. På några få veckors tid såldes dylika obligationer till ett belopp af 500,000 rdr bko. Det åter