tyg), att så organisera mattillredningen i lazarettsköken i Scutari, att patienterna erhålla en förträfflig spis, utan att kostnaderna ökas, eller de förra råämnena och ingredienserna ändras. Miss Nightingale, lady Stratford och patienterna beundra hans geni. Han ämnade sig till Balaklava och Smyrna för att likaledes på dervarande lazaretter införa sitt nya system. FRANKRIKE. Den nya rekryteringslagen beviljar sådana f. d. militärer, hvilka inom al års förlopp efter deras befrielse ur krigstjensten åter frivilligt inträda deri, följande fördelar : 1) en premie af 1000 sranes (c:a 750 rdr), hvaraf 300 i förskott och 700 francs ester tilländalöpandet af den nya 7 åriga tjenstetiden: 2) en extra sold af 10 centimer (34 sk.) om I dagen, jemte extra-solden för de tjenstetecken I Ä (chevrons) som tilldelas franska soldaterna, när de tjena utöfver den vanliga tiden; 3) en pension af minst 350 francs efter 25 årig, före 48:de lefnadsåret tilländalupen tjenstetid. Kejsaren har förfogat, att, med hänsigt till kriget och i såväl armens som befolkningens intresse, de ofvan uppräknade fördelarne förunnas alla sådana s. d. militärer, hvilka lemnat ensten sedan 1852 och ej äro öfver 35 år gamla, samt åter frivilligt inträda i armeen. Regerande hertigen af Sachsen-Coburg Gotha, en nära anförvandt till prins Albert, har ankommit till Paris, enligt hvad det berättas på en inbjudning af kejsaren. Monitören af den 6 meddelar, att en deputation af de i Paris varande Engelsmän den 5 öfverlemnat Kejsaren en adress i anledning af attentatet. Enligt telegrafdepesch till Börsenhalle innehåller Monitören af den 8 ett kejserligt dekret, genom hvilket Drouin de Lhuysafskedsansökan antages, grefve Walewski, hittills Frankrikes sändebud vid storbrittaniska hofvet, i hans ställe utnämnes till utrikesminister och grefve Persigny till ambassadör i London. Genom senare telegrafnotiser har dock den sistnämnda utnämningon ifrågasatts. Monitören meddelar likaledes, att Benedetti, som hittills förestått franska beskickningen i Konstantinopel, går som franskt sändebud till Persien och att Bourre (som påstås hafva misslyckats i sin mission till detta land) erhåller den plats som den nyssutnämnde ambassadören i Konstantinopel Thouvenel innehaft i utrikesdepartementet. ENGLAND. Lord Clarendons i öfverhuset d. 3 afgisna förklaring öfver orientaliska frågans ställning har ungefär följande lydelse: För att gilva er, Mylords, ett begrepp om den anda, i hvilken underhandlingarne blifvit förda och om de engelske och franske sullmäktiges bemödanden att ej göra något som kunde kränka Rysslands ära och värdighet, vill jag anföra, att man uppmanat de ryske fullmäktige att sjelfva framställa något förslag, som de ansågo kunna leda till antagandet af tredje punkten, hvilken Ryssland sjelft gillat såsom basis för underhandlingarne. Till deras kollegers öfverraskning hade dock de ryske fullmäktige förklarat sig vara utan instruktioner rörande denna vigtiga punkt och att de först måste i afseende på densamma höra sig för i S:t Petersburg. Det härför nödiga rådrum blef dem beviljadt. Englands och Frankrikes lullm. afböjde dock attändra de 4 punkternas ursprungliga ordning och inläta sig i en diskussion af 4:de punkten, innan man kommit på det klara med det högst vigtiga föremålet, nemligen medlet att indraga Turkiet i det europeiska statssystemet. När konferensen åter trädde tillsammans, för att få del af det från S:t Petersburg erhållna svaret, förklarade de ryske fullmäktige, att de ej hade några förslag att göra. Derefter hade de allierade framlagt en plan för dem, hvilken de trodde att Ryssland kunde antaga utan att gå sin värdighet för nära, om det nämligen vore sinnadt att bevisa verlden, att dess politik verkligen är så fredlig som det städse föregifvit, och om det vore angeläget att lugna Europas farhågor genom garantier emot framtida agressiva handlingar, som dock enligt dess egen utsago alls icke låge i dess afsigt. Rysslands representanter begärde då 48 timmars betänketid, och förkastade efter förloppet af denna tid rent af de al lierades förslag. Ett lika öde rönte ett förI slag af de franske fullmäktige, hvilket äfven England biträdde. Enligt detta förslag skulle alla krigsskepp uteslutas ur svarta hafvet och detta blott få befaras af handelsfartyg. I följd haraf blefvo då konferenserna tillsvidare inStäalda, ehuru icke rent af afbrutna. Lord John Russel lemnade Wien d. 23 och Drouin