Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 maj 1855, sida 1

den i grund och botten redbare, men afsjelfsvåld bortskamde unge mannens hjerta; han gick bort till sin systerson, fattade hans hand och yttrade i välvillig ton: — Du ser, att vi ömsesidigt hafva behof af hvarandras öfverseende. Låt oss då glömma det förflutna och försöka att för framtiden draga någon nytta deraf. Den enda, som härvidlag har lidit, är din mor, och henne måste vi allraförst bedja om förlåtelse. — Nej, nej! utbrast August rörd; det är blott jag, som har behof af förlåtelse. Ty nu förstår jag alltsammans! — Ni har velat tillrättavisa och förbättra mig genom exemplets makt. Min mor och jag ha blott orsak att tacka er. — Tacka heldre Lycurg! sade onkel Tribert leende; ty honom tillkommer äran att hafva uppfunnit denna uppfostringsmethod. För att bibringa de unga Spartanerne afsmak för att berusa sig, lät han dem skåda slafvar uti dryckenskapens förnedrande tillstånd; jag har blott följt hans exempel, genom att låta dig hos en annan se de fel, för hvilka jag ville väcka din afsky. Slut.