Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 maj 1855, sida 1

— —L— — — skränka sig till att återgifva den korta berättelsen om förloppet i Monitören och en ännu kortare, som sannolikt meddelats dem alla af regeringen. Monitören talar endast om ett skott; medan alla andra berättelser, äfven den inbegripen, som af regeringen blifvit tidningarne meddelad, säger att mördaren skjutit 2:ne skott. Monitörens berättelse har följande lydelse: al dag (lördagen d. 28 April) inemot kl. 5 e. m. red kejsaren i Champs Elysses, åtföljd af grefve Edgar Ney, en af sina adjutanter och stallmästaren öfverstelöjtnant Valabregue. Midtsör Chateau des Fleurs nalkades en välkladd mansperson kejsaren på några stegs afstånd och aslossade på honom ett pistolskott. Kejsaren träffades icke och, sedan han helsat de personer som omgifvit hans person, fortsatte han sin ridt i skridt för att upphinna kejsarinnan, som promenerade i vagn uti Boulognerskogen. På deras återväg helsades DD. MM. från alla håll med de varmaste och lifligaste glädjerop. DD. MM. sunno vid återkomsten till Tuilerierna prins Jerome Napoleon, prins Napoleon, de andra medlemmarne af sin familj, de främmande sändebuden, hosstatens medlemmar och ett stort antal andra personer, som blifvit underrättade om tilldragelsen och som skyndat sig att lyckönska DD. MM. Mördaren arresterades genast af personer, som befunno sig i närheten och öfverlemnades i rättvisans bänder. Låtom oss tacka Försynen för kejsarens räddning! Följande berättelse har meddelats tidningarne, hvilka återgifva den utan att tillägga några detaljer: 1 det ögonblick, då bladet lägges under pressen, underrättas vi om, att ett fegt mordförsök har i dag kl. half 6 e. m. blifvit förofvadt emot kejsarens person under hans vanliga promenad i Champs ElysCes. Ena hialienare sköt 2:ue pistolskott på honom, hvilka lyckligtvis icke träffade: Kejsaren fortsatte sin promenad och bevistade i afton representationen i OpECra-Comique, der DD. MM. emottogos med de lisligaste glädjerop. Den ofvan omnämnda utförligare berättelsen i Constitutionel lyder som följer: KI. 10 minuter öfver 5 i går eftermiddag sågs på hö ra sidan af stora allgen till ÅChamps Elysås, nära hörnet af ,rue Balzack, en mansperson komma gåendes från sidoalleen emot kejsaren; han hade handen instucken i bröstfickan af sin paletot, liksom om han velat derur upptaga en böneskrift för att öfverlemna den åt H. M. Karlen var hyggligt klädd och tycktes vara 35 år gammal. Anletsdragen voro italienska och man har äfven sedan fått veta att han verkligen tillhörde denna nation. Han var beväpnad med en dubbelpisto! af en vanlig ryttarepistols längd och aflossade kort efter hvarandra begge piporna. Emellan första och andra skottet kastade kejsaren på mördaren en blick af djupt förakt. Sedan H. M. helsat de personer som ville närma sig hans person för att förvissa sig om att ban ej var skadad, och med handen gifvit dem ett tecken att aflägsna sig, fortsatte han sin väg för att upphinna kejsarionan, hvars vagn var ett stycke förut. Under tiden hade en vid kejsarens person fästad agent, då han hörde knallen, med en dolk i handen rusat på mördaren, den ban högg tag uti just i det ögonblick, då han nyss aflossat andra skottet och slog honom till marken. Det synes som om ban, då han fattade tag i honom, sårat honom med sin dolk, hvilket föranledde det ryktet ibland folket att mördaren velat döda sig sjelf; men något försök till sjelsmord har ej ägt rum. Mördaren hade för öfrigt ej någon dolk på sig; men man fann på honom en ,revolver, hvaraf han dock ej fått tid att betjena sig. ,Omgifven på alla håll af stadssergeanter, som höllo de nysikne på afstånd, fördes denne man till vakten vid Barrigre de lEtoile. Der visiterades han och af hans papper utröntes att han var Italienare. Det är en Romare, med namnet Liverani, som omvändt sig till protestantiska läran i London, dit han flyktat efter Roms intagande af Fransmännen. Under ytterrocken bar han ett annat plagg, olika det förstnämnda till snitt och kulör. Sålunda skulle han, om han ej