Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 april 1855, sida 2

vinna en position, som skall vara dem till väsentlig nytta och närmar dem betydligt fastningen. Inrilaes Nyheter. ee Götheborg. Enligt tillkännagifvande i dagens tidning komma Trollhätte kanal och slussar att öppnas den 30:de dennes, men is hindrar ännu all rörelse på Wenern. Snällposten i Malmö meddelar följande märkliga Högsta domstolens utslag: K. M:ts utslag uppå de besvär komministern i Grosjö församling Abraham Almån i underdånighet anfört deröfver, att, sedan K. M. genom utslag den 15 Mars 1853 förklarat klaganden, i brist af bevis, icke kunnat sakfällas för två mot honom angifne förfalskningsbrott, men i afseende på två andra honom tillvitade dylika brott ställt klaganden under framtiden samt fällt honom till ansvar för ingrepp i Kongl. Maj:ts befallningshafvandes embete, svordom, slagsmål, vägafridsbrott, sjelfpantning, sabbathsbrott, olofligt svedjande å egorna till klagandens boställe samt skogseffekters afyttrande från detsamma; och domkapitlet i Wexiö, dit, till följd af beslut vid gällstämma med Kulltorps pastor d. 14 Aug. samma år, vice pastorn Peter Danielsson insändt forutnämnde ntslag med hemställan om vidare ansvar å klaganden i anledning af detsamma, medelst utslag den 21 påföljande Sept. sig utlåtit: att, emedan klaganden i fråga om två af berörde försalskningsbrott blifvit ställd under framtiden och således, enligt kongl. cirkulärbresvet den 8 Maj 1765, i så, måtto vore afstängd från den öfriga församlingens gemenstap, att han icke tillsammans med den, utan enskildt i sakristian och efter föregångna föreställningar, finge åtnjuta Herrans heliga Nattvard, samt klaganden dessutom genom vittnens intyg vore förvunnen till en mängd dels gröfre brott, dels mindre förseelser, hvilka tillsammanstagne utmärkte att han vore af ett högst ochristligt, våldsamt och trätgirigt sinnelag; ty och ehuru domkapitlet icke varit i tillfälle att meddela honom i lag sföreskrifne varningar, då berörde brott icke först varit hos domkapitlet anmälde, utan blifvit vid verlåslig domstol angifne och påföljden för desamma der i ett sammanhang bestämd; likväl och som en person, hvilken vore ställd under framtiden för brott, som å ära går, och öfverbevisad om flera andra, dem han, i händelse af bristande bötestillgång, skulle komma att försona med 28 dagars fängelse vid vatten och bröd, alltid måste anses som en förargelseväckande medlem af församlingen, hvilken förargelse i hög grad ökades, om samma person derjemte vore en församlingens lärare; alltså och enär det, enligt gällande författningar, borde ligga biskop och konsistorium ömt om hjertat att vaka deröfver, att presters straffbarhet icke måtte åstadkomma förargelse, som skulle lända Riket till skada och Sståndet till vanheder, blef klaganden, med stöd af 19 kap. 21, 23 och 26 SS kyrkolagen, jemförde med 1 8 i K. Cirkulärbresvet den 21 Aug. 1786, dömd att vara sitt innehafvande prestembete förlustig, så har Kongl. Maj:ts och Rikets Götha Hofrätt, hvars pröfning Domkapitlets ulslag är vordet unders äldt och der klaganden anfört besvär, genom utslag den 15 Juni 1854 fastställt Domkapitlets beslut; deruti klaganden i und. sökt ändring; hvaröfsver vice pastorn Danielsson sig i underdånighet förklarat samt Hofrätten underd. utlåtande afgifvit; med K. M:s Högste Domstol beslutet ; gisvet Stockholms Slott den 5 Febr. 1855. — K. M. har i nåder låtit sig föredraga ofvanberörde und. besvär; och då klaganden, fastän icke förvunnen till brott som angår lif eller ära, likväl i öfrigt låtit ett otillbörligt lefverne komma sig till last; men, såvidt handlingarne föranleda, någon Domkapitlets åtgärd, i anseende till hans förhållande, icke förr än i detta mål egt rum, pröfvar K. M., på grund af 19 Kap. 23 Kyrkolagen, skäligt, med ändring af Hofrättens utslag, skilja klaganden från Prestembetet under ett års tid.e Vid vetenskapsakademiens i Stockholm sednaste sammanträde d. 19 dennes, upplästes ur ett bref från vår berömde resande zoolog, ingeniören J. A. Wahlberg följande: Hr Wahlberg hade måst uppskjuta sin resa inåt sjön Tschad, emedan anskaffandet af tillräckligt antal oxar till denna färd mött så många svårigheter, att den rätta tiden för resans anträdande gått förbi. Han hade i stället företagit en mindre resa på tre månader långs Svakopfloden med en vagn, samt till dels med oxar, lånade af missionären Bam. Han beklagar dock, att han under denna färd var så sysselsatt att sjelf falla villebråd för det dagliga uppehållet af sina följeslagare, att härigenom mycken tid borttogs från natursorskningen. Af större vildt hade han fällt en giraff, fem zebror, fyra bontquaggor, samt dessutom en struts, springbockar, stenbockar, klippspringare m. m. I allmänhet råder i Vestafrika stor fattigdom i jemförelse med det rika Ostafrika, emedan lardet är till största delen ödemark. Äfven hans förhoppning att här finna ett större antal na:uralier, som ej voro bekanta från Ostafrikanska resan, slog felt; emellertid blef färden icke utan tillfredsställande resultater i flera afseenden. — I hela Sydafrika råder en fullkomlig mani i spekulationen på kopparmalm. Redan äro tvenne större kompanier bildade och deras agenter anlända till dessa trakter för att anställa undersökningar. Härigenom hafva priserna fördyrats och svårigheterna ökats att erhålla oxar och biträden. Oaktadt dessa motgångar, så befann sig dock den resande vid bästa helsa och godt mod. Han hade till följd af landets ökennatur, för att träffa det vilda, måst uppsöka deras få vattenstallen. Det vilda kommer till vattenställena om nattetid. Vid dessa ställen hade hr Wahlberg inrättat bakhåll. Afven lejonen och de öfrige rofdjuren infunno sig vid denna tid på samma ställen för att passa på rof, tillfölje hvaraf hr W. merendels träffade ut för ganska obehagligt sällskap under sina månskensjagter. Lejonen hade under hans vistande i trakten öfversallit och uppätit tvenne damarashottentotter. Nästan hvarje månskensnatt, yttrar han, åg jag på detta sätt, vanligen alldeles ensam eller med en darama ute tills efter midnatt och ofta hela nätterna, -—