Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 april 1855, sida 2

I sidorummet bredvid det förra satt ett yngre, valklädt fruntimmer, läsande i en andlig bok. Hon är från Götheborg, 29 år gammal; inkom först i Okt. förl. år, utgick d. 5 Nov. s. å., återkom d. 16 i samma månad och inskrefs slutligen på hospitalet i Febr. d. å. Hon är periodiskt våldsam, men kan deremellan vara klok rätt långa mellantider. Vi hafva utom hospitalet hört uppgifvas, att anfallen påkommit elter besök i fattighusets kyrka, hvadan religionsgrubbel synes vara anledningen till sjukdomen. Under ett af sina anfall, har hon varit nedtagen i underrummet. Då man öppnade dörren till ett af de på andra sidan om vinden belägna rummen, studsade man ovillkorligen tillbaka vid anblicken af en på golsvet utsträckt liggande alldeles naken mansperson. — Kom in, det är inte sarligt! utsades med fullkomligt klok röst. Mannen, hvars gestalt kunde tjenat en bildhuggare till modell, låg i nyssnämnde ställning, med armarne öfver bröstet och med den venstra foten fängslad i ett jernlås vid sängkanten. Han svarade redigt på alla frågor, till dess han tillfrågades hvarföre han ej hade kläder på sig och låg i sängen. Detvar, påstod han, emedan han då frös. För öfrigt erkände han villigt, att det var besynnerligt, att hans konstitution var så motsatt andra menniskors. — Mannen var af förmögnare stånd, 32 år gammal, och hade varit gift; hade vistats på hospitalet i nära 3 år. I journalen var hans sjukdom först kallad Mania (ursinnighet), men i en sednare anteckning Dementia (slöhet), vållad af religionsgrubbel. Utom hospitalet hafva vi hört uppgifvas att anledningen till galenskapen vore en onaturlig könsdrift. I samma rum befunno sig trenne fånar om 17 å 18 år, hvilka sågo helt glada ut. Rummet bredvid företedde ingenting anmärkningsvärdt. Detta allt var emellertid hospitalets ljus-sidor. De mörka äro af den beskaffenhet, att vi tveka att teckna dem. Dock måste det ske. På nedra botten, straxt till höger om sjukrummet, leder en dörr till ett mindre rum, svagt upplyst från ett fönster. Här finnas trenne afplankningar från golf till tak i form af större bås, hvilka kunna helt och hållet tillslutas genom en dörr med bom utanför. Ur två af dessa bås, rikligt försedda med balm, framkröpo nakna gestalter och framsträckte under skrik och rop händerna, för att få en skilling till tobak. Som de voro fjettrade om fötterna, kunde de ej nå längre än till dörröppningen. Den ene af dessa personer var f. d. bokhållaren C. K. från Hisingen, 44 år gammal; inkom först på hospitalet i Juli 1841, utskrefs såsom frisk i Nov. s. å. men återkom såsom permanent gäst i Dec. 1844, samt hade alltså nu vistats här i öfver 10 år. Han svarade nu redigt på många frågor, hade väl reda på sin förflutna lefnad, men var våldsam och vild i alla sina åthäfvor. Den andre personen i samma rum, f. d. soldat, äfven från Hisingen, var 47 år gammal och hade äfven vistats på hospitalet sedan 1844. Sjukdomen uppgass i journalen vara Mania (ursinnighet) vällad af sylleri. ÄÅsven han svarade redigt på flera frågor och yttrade ganska öppet: jag är mera elak än galen. — Vid ett sednare besök hade denne sluppit ur buren och fick vistas bland de andre patienterna på det öfre rummet. Den tredje personen i detta ohyggliga näste var en 60 år gammal sjöman, intagen såsom profkurspatient, hvilken låg lös och ledig i en fristående säng. Han var ifrån Halland och var intagen för osnygghet. I rummet fanns ingen eldstad. Den hemskaste anblicken erbjödo dock de två underrummen, i andra portgången, der