ursinniga qvinnor förvarades. Rummen voro mörka och kalla, emedan inga eldstäder funnos (åtminstone observerades inga sådana.) Sängarne stodo dels utåt väggarne, dels frampå golfvet och voro, vid det sednare besöket (vid ett föregående erhöll man ej tillträde till dessa rum) fyllda med frisk halm, uti hvilken dels suto, dels lågo, fjettrade med bojor vid sängbottnarne och fullkomligt nakna, de olyckliga varelser, som här förvarades. Dessa utgjordes för tillfället af 7 qvinnor och en mansperson, den sednare 81 år gammal, på hospitalet sedan 1825 och var placerad här för sin osnygghet. Åf qvinnorna var den ena osvannämnda ursinniga qvinna, A. A., som nu satt i sangen, med halmen omkring sig, utösande oupphörliga sörbannelserop mot de intradande. En sköterska inkom just nu med mat, en bit mjukt bröd och en bit kött. Den olyckliga galningen började först slita maten mellan tanderna, men slungade den straxt derpå i vredesmod mot ansigtet på främlingen. — En annan qvinna, A. S., 29 år gammal, på hospitalet sedan 1843, satt i sängen, döljande nedre hälften af sin nakna kropp i halmen, såg någorlunda lugn ut och grep matbitarne med begärlighet samt ropade på vatten. Hon var ifrån en landtförsamling i närheten af Götheborg. Den tredje qvinnan, som här förvarades, var S. P., 48 år gammal, på hospitalet sedan Mars 1837, ifrån Gustavi församling i Götheborg; sjukdomen noterad såsom fånighet och ursinnighet. Den fjerde, M. M., piga ifrån Halland, var 45 år gammal, hade vistats på hospitalet sedan Nov. 1838 och var i journalen annoterad för Melancholia. — Den femte, J. M., 36 år gammal, från Hisingen, hade vistats på hospitalet sedan 1847. Sjukdomen var annoterad såsom Dementia (slöhet). — Den sjette, C. L., 46 år gammal, var en piga från Bohuslän. Sjukdomen, enl. journalen, Amentia (fånighet) vållad genom olycklig kär lek och ärstliga anlag: hörde till de osnygga och låg fullkomligt gömd i halmen. — Den sjunde var f. d. sömmerskan 6. O. från Götheborg, 34 är gammal: hade vistats på hospitalet sedan Aug. 1844: sjukdomen annoterad såsom Mania åursinnighet) vållad af religionsgrubbel. Uppgass hafva varit en allmän qvinna i Götheborg; bar ännu spår af ett fördelaktigt utseende, och satt-ganska stilla i sin bädd. Dessa voro de olyckliga innevånarne i dessa rum, som erbjödo en anblick af det djupaste menskliga elände, hvilket man lätt kan föreställa sig, om man tänker sig de nu uppräknade varelserna, dels sittande med fötterna bundna vid sängbottnarne, uppdykande med öfre hälften af de alldeles nakna kropparne utur halmbädden, skrikande och sönderslitande maten med fingrar och tänder; dels liggande såsom osjäliga djur dolda i halmen. Vi skola härefter meddela en hastig förteckning på de öfriga, hittills onämnda patienterna. (Forts.)