Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 april 1855, sida 1

Cötheborgs hospital för sinnessjuke. Efter hvad som förut blifvit i fråga om anstalter för sinnessjukes vård och behandling framställdt, torde tiden nu vara inne att företaga en noggrannare undersökning af Götheborgs hospitals tillstånd, för att finna huruvida de anmärkningar rörande detsamma, som gjordes vid ett tillfälle, varit obefogade. Våra läsare torde erinra sig, att hospitalets läkare, hr lifmedikus Franck, upptog dessa anmärkningar ganska ogunstigt, i st. f. att han borde hafva varit den förste att erkänna deras rigtighet. D:r F. förklarade att hospitalet, ehuru till sin konstruktion alldeles föräldradt och således icke motsvarande nutidens fordringar, dock ingalunda var i så bedrösligt skick som det blifvit utmåladt, hvilket påstående styrktes af hr doktorn genom en tablå öfver de vunna resultaterna af tillfrisknade patienter. Innan vi gå, att gifva en opartisk och samvetsgrann framställning af hospitalets tillstånd, sådant det vid nyligen aflagda besök befunnits, torde det tillåtas oss att anföra några omdömen rörande samma hospital, som förut blifvit afgifna af personer, hvilkas behörighet att dömma i saken t. o. m. d:r Franck icke torde jäfva. Den 30 Aug. 1837, således för nära 17 år sedan, afgaf generaldirektören d:r Ekströmer, efter aflagdt besök vid Götheborgs hospital, följande berättelse om dess tillstånd: Götheborgs Därhus, med en för öfrigt god och temligen väl belägen byggnad, företer dock i afseende på indelning och inredning flera väsendtliga brister. Den nuvarande direktionen har visserligen. biträdd af läkarens och sysslomannens nit, vidtagit åtskilliga förbättringar härutinnan, men den har dock, tillbakahållen af de med en fullständig förändring förenade dryga kostnader, måst inskränka sig till partiella åtgärder. Ett af hufvudvilkoren för god ordning inom en sjukinrättning af denna art är könens fullkomliga skiljande från hvarandra, och detta vilkor är vid Götheborgs Dårhus ouppsylldt. Dess tillvägabringande fordrar väl betydliga förändringar inom Hospitalshuset, och anläggande af en ny trappgång, utom den nu befintliga; — men ändamålet är, enligt min tanka, för vigtigt för att åsidosättas. — Jag är ej nu i tillfälle att uppgifva förslag till utförande af dessa förändringar; men efter den framställning jag i afseende derpå gjorde till en af direktionens ledamöter äfvensom till läkaren på stället, förmodar jag, att fråga härom af direktionen ofördröjeligen kommer att underställas Kongl. Ordensgillets pröfning. En annan väsendtlig omständighet är dårarnes fördelning efter graden och beskaffenheten af deras sinnessjukdom. Hospitals-direktionen har väl, genom inrättande af några celler, beredt tillfälle att frånskilja de mest våldsamma från de öfrige, äfvensom de osnygge äro placerade i särskildt rum; — men alla andre äro