Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 mars 1855, sida 2

de välmående klasserna samt till en förnustigare solkuppfostran ibland de så starkt förökade orbetande klasserna. Det senaste årtusendets historia visar oss visserligen äfven i andra länder (China, Indien, Ryssland) tid efter annan en stark förökning af den infodda befolkningen, men ingenstädes visar den oss någon stor tillökning af egendom, der menniskornas andliga krafter förblifvit outvecklade. Denna utveckling härslyter blott ifrån ett mäktigt framåtskridande i de moraliska och fysiska elementerna hos de folkstammar, hvilka bo i ett helsosamt klimat och på en bördig jordmån. Endast få undantag kunna namnas. men der sådana visa sig, der kifva de tillkänna sitt ursprung från europeisk bildning och öfverlägsenhet. Den nuvarande generationen torde således med erkännande och tacksamhet medgifva, att de store män, hvilka såsom lärde, pedagoger, statsmän och skalder, lefde i senare hälften af förra århundradet, icke lefvat förgafves. Europa har dem att tacka för utvecklingen af sin nästan fördubblade befolknings andliga krafter, men kan icke dölja den ofvertygelsen, att denna förkofran skulle blifvit uppnådd äfven utan de störande skakningar, af hvilka den var åtföljd. Gäller nu egendom aldeles intet, och godtycklighetsmakt allt? vi se att så icke är, ty den anda, som nu utvecklar sig i Europa, häntyder oemotstånaligt på en förståndig jemnvigt emellan makterna, vare sig att dessa bestå i besittningen af en krona eller privat egendom, af hvad slag och af hvilket omfång den ock må vara! — Vi se i hela Europa intet spår af böjelse hos den störste eller minste ägaren af förmögenhet, alt sätta denna under förmynderskap af det godtycke, som utifrån söker intränga sig. Der möjligen skenet ännu skulle visa sig emot denna sanning, der verkar den luttrade menniskoanden afgörande derför, och Europa har ingenting att frukta af stora stats-monopolier, om ock striden för deras alvärjande ännu icke torde vara nära sitt slut. Egendom, i den nämnda meningen, är icke allenast det, som verkligen existerar, utan också det, som kan förvärfvas, genom förvuftig och lagenlig verksamhet uti industrien, handeln, akerbruket och vetenskapernas alla grenar, men en obehindrad expansion befordras blott af de kunskapsrika innebysvarne i den civiliserade delen af Europa. — menniskoförståndet suäfvar emot monopolher, förbud och godtycklighet. Således Skohf den andliga och materiella kraft, som sedan fyratio är tillbaka så betydhgt tilltagit, upprätt hålla stats-jemnvigten i Europa. Våra vänner torde erinra sig de utförliga uppsatser, som vi, ären ifrån 1840 ull 1846, ja tillochmed annu senare, förelade dem, angående utvecklingen af de stora tankar, hvilka här i landet framkallade Free Trade, således expansion uti industriens alla grenar, afskaffandet af alla komerciella monopolier, full frihet i alla begrepp, handlingar och rörelser, hvilka framkalla och befordra menniskornas andliga och materiella komfort. Men samma anda vaknade icke i nationens sociala och administrativa organisation, och om den åsigt, vi om sommaren 1845 uttalade, att det här i landet var brist på stora snillen, då var riktig, så skall man sannolikt anmärka, att haruti hittills ännu ingen änaring eller förbättring inträdt. Nationens praktiska sinne har dock vaknat hastigt nog, fordrar högt Free Trade uti den osleuntliga verksamhetens alla förballanden, och finner så kraftig genklang, att stora resultater icke kunna uteblifva, hvilka emellertid, i ett konstitutionelt land, sådant som detta, icke kunna framkallas genom ukaser elier dekreter. Den vigtiga tilldragelsen i norra Europa har naturligtvis haft ett stort inflytande på varors och allmänna sonders penningevärde, och om afven den slöja ej är lyftad, som ännu döljer framtiden, så är man dock böjd för den tron, att freden, genom denna katastrof, åter blifvit bragt de europeiska folken närmare, än man utan den skulle kunnat hoppas. Samtidigt börjar sjöfarten på de midt emot belägna länderna aut åter blifva lifligare, och då af nästan inga varor förråden äro öfvermåttan stora, så hoppas man adu under de kommande månaderna kunna vänta en handel, som torde blifva mera vidsträckt och fördel aktig, än man förut bade orsak att förmoda. I sabriksdi-trikterna berrskar något mera lif, och förbrukningen af de flesta åämnen har icke minskats. I våra marknader cirkulera penningar med lätthet till 43 4 pro anno. Vexelkurserna förbattra sig till detta lands förman. Angående våra månadstabeller, hvilka äro intagna här nedan, serdel-s de, hvilka röra koffe och socker torde vara nödvändigt att nämna, att vindens förändring ifrån ostlig till vestlig inträffade just i slutet ar förra och början af denna wmånad, hvarför en mängd laddningar af transatlantiska produkter, hvilka förut at vidriga (ostliga) vindar tillbaka: ållits, inträffat vid våra kuster. Hade de anländt några dagar. förut, så skul le de blifvit upptagna bland förråden från d. I Mars; nu komma de först att synas i senare uppgifter. Derta är hufvudsakligen fallet hvad Socker beträffar, mindre i afseende på Kaffe, och af Bomull inväffade redan före Februari manads slut mycket i Liverpool. Af