Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 mars 1855, sida 2

ve DyIILUCD USNTIIIOIL.b; tt4IVvA DtafRA ICSCTVHUT )AKom six, Värt folk begynte nu lida mycket af kölden. Deras fingrar voro så sorsrusna, att de knappast kunde hålla om gevären. Det gafs icke ett enda regimente, i hvilket icke före kommer srosttillsal en, i synnerhet i fingrar och öron. Vi hade knappast fått syn på fienden, innan snön föll ännu tätare och alldeles dolde honom för oss. Fransmännen syntes icke till; inga reserver funnos att stödja sig till; afståndet emellan Tschorgun och våra linier var betydligt och fiendens styrka oss obekant. Under dessa omständigheter skulle det hafva varit mycket oklokt att fortsätta rekognosceringen. Vädret hade tillintetejort försöket, och det var riktigast att gå tillbaka så fort som möjligt. Sir Colin gaf mycket ogerna order att vanda om, och folket kom kl. 11 f. m. tillbaka till sina qvarter, mycket trötta och förfrusna, och utan annat resultat än 5 sånzar och några med fienden vexlade skott, genom hvilka Ryssarne ej tillsozat oss någon skada, och vi sannolikt icke eller dem. Fienden hade imellertid blifvit alarmerad, och måste hafva tillbragt en mycket oangenäm dag och natt. Hade kuppen lyckats oss, kunde en stor del af bans styrka fallit i våra händer. Vid en jemförelse emellan de begge korrespondenserna i Preese och Times, sinner man att det ifrågavarande företaget uti dem framställes i en temligen olika dager, hvad dess betydelse och omfång beträffar. I Presse är det ej fråga om mindre än att fånga 2 hela ryska divisioner, medan det i Times helt modest endast talas om en med några tusen man företagen rekognoscering, som dock, om den lyckats, kunnat halva till följd att en stor del af den fientliga styrkan sallit i de allierades händer. Att de allierade vid Balaklava fortfarande generades i sin rygg af en rysk styrka på de närbelägna höjderna, synes al en bland de senaste telegrasdepescherna, hvilken förmåler, att Pelissier företagit en rörelse emot de af Ryssarne starkt besatta Balaklava-höjderna. Rörande den så dubiösa reduttalfåren har Ryska Invalidenföljande på Mentschikosls utförligare rapport grundade berättelse: Netten till den 22 Febr. hafva vi framför venstra flygeln af Sebastopols befästningar på sluttningen af berget Sapun, hvilken bildar hö gra sidan af dalen Kilen, uppfört en redutt, för att hindra belagringsarbetenas vidare sranskridande. Vårt företag verkstalldes så osorhappandes, att fienden icke förmådde hindra det. Först i dagbräckningen uppstod en ömsesidig eld emellan honom och våra skarpskyttar. Ef ter 2:ne dagars förlopp, natten till den 25 beslöt han sig till att angripa redutten, men blef af 2:ne utaf våra regimenter, under grefve Chruschtschesss besal, med lysande tapperhet tillbakaslagen. Enligt sångarnes utsagor, skulle fienden i döde och sårade hafva förlorat 600 man; utaf Zonaverna ensamt 340 man. På vår sida utgör förlusten 67 i döde, och i sårade 7 officerare och 205 underbefäl och manskap. På senaste tiden hafva belägringsarbetena emot våra befästningar varit ganska slappa; min-arbetena ha alldeles upphört. Vid Eupatoria bar sedan general Kroulells forcerade rekognoscering ingenting förefallit.-Ryska Invaliden kallar, som man ser, rekognosceringen den 17 helt naist för forcerad, hvilket ord innebär elt medgilvande, att den varit förbunden med ett anfall på staden. Från lord Raglan har man en rapport af d. 24, hvari äfven redutt affåren omtalas. Den lyder som följer: Vädret har blifvit bättre sedan min rapport af d. 20 Februari. Marken är ännu snöbetäckt och nätterna äro kalla; dock blåser det icke så mycket och vi hafva i dag klart solsken. På norra sidan af hamnen råder fortfarande stor liflighet ibland ryska trupperna. Foror ankomma beständigt och Ryssarne synas hafva för assigt att besasta de på deras venstra flank befintliga, öfver Tscherneja-dalen uppstigande höjderna. Då besättningen fattat last fot 900 fot från den på vår yttersta högra slygel befintliga nya franska parallel, beslöt general Canrobert att fördrifva den derifrån och detta utlördes i dag tidigt på morgonen af 1500 man, under general Monets omedelbara besal och under ledning af general Magnan. Företaget verkställdes med kackhet, dock tyvärr med någon förlust, till följe af den häftiga eld, som fienden från sina batterier och fartyg öppnade på Fransmännen, under det de hödo på med alt förstöra sörskansningarne. När de uppnått detta mål, drogo de sig, såsom deras afsigt varit, tillbaka i lopgrafvarne. Den tappre general Monet befinner sig beklagligtvis ibland de sårade. Det är med glädje, som jag meddelar, att general Sir George Brown vid sullkomligt god helsa åter öfvertugit befälet öfver lätta divisionen. Jernvägsarbetet går öfverraskande framåt. Hr Bealice, som leder detsamma, är outtröttlig i sina ansträngningar, och förtjenar KK. VKF I ak