Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 mars 1855, sida 2

af det mörker, hvari reänttassaren varit insvept. Först och främst ser man, att den ägt rum natten till den 24 och icke såsom Ryssarne uppgilvit, natten till den 25. För det andra framgår af Raglans berättelse, att Fransmännen tagit ryska förskansningar och förstört desamma, men derefter måst draga sig tillbaka för Ryssarnes hältiga eld, hvaremot det tycks vara ett ryskt skryt, att de blifvit tillbakaslagna af 2:ne ryska regimenter. Å andra sidan visar sig äfven Constitutionels uppgilt, att Fransmännen i samma aflar också tagit Malakolftornet, vara ogrundad. Summan på texten af hela aflaren tycks vara, att Fransmannens vapenbragd natten till d. 24 ej tjenat till något och att deras blod spillts sorgafves, då Ryssarne, enligt hvad deras officiella berättelser förkunna, natten till d. I dennes uppfört en ny redutt framför den första (förstörda) och således närmare den franska parallelen. Gortschakoff går sjelf till Krim och tar öfverbesalet derstades med Osten-Sacken till sin närmaste man. Anledniagen till Mentschikoffs åtarkallande uppsifves ossicielt vara hans försvagade helsa. Enligt en pariserkorrespondent i . IId.p. Belge hade Paskiewitsch upplyst Nikolaus om, att Menischikofl ej var sin post vuxen. ENGLAND. Lord Granvilles förklaring i ofverhuset d. 9 betraffande Russels sändning, lyder enligt referatet i Times som följer: Lord John Russel har gått till Wien, för att försöka att tillvägabringa ett fredsfördrag: Det kan olyckligtvis hända, att underhandlingarne genast afbrytas, i hvilket fall hans herrlighet oförtöfvadt återvänder och hans frånvaro inskrankos tll en kort tid. Men skulle sakerna taga en lycklig vänning, så kan jag forsäkra den ädle grefven (Derby) att den ädle lorden ändå icke skall blifva så länge borta som man förmodar. Den ädle lorden går till Wien, för att reglera de stora allmänna grundsatserna, på hvilka fredsförd aget skall afslutas. Antagas dessa grundsatser och Yppar sig en verklig utsiet till fred ), så tror jag det icke vara önskvärdt, att lord John Russel stannar der en längre vd för att ordna alla data jer och formaliteter i fördraget, och anser mig för berättigad att försäkra det vara lord John Russels önskan och afsigt, att senast Ul: påsk åter vara i Ensland 5 Ostersjoslottans chef, amiral Dundas, har redan hissat sin flagg om bord å Duke of Wellington. Förre sjöministern hade befallt att ett avantsarde af ångfregatter, kalladt den flygande eskadern, skulle under besal af kapten Watson på Imperieuse afgå till Kiel, så snart passagen dit blilvit fri från is. Det synes vara ovisst, om den nye sjöministern upprätthåller denna befallning. Grefve Dundonald (den bekante lord Cockirane) har genom en vän, låtit i underhuset inlemna en petition, hvari han anmäler, att han uppfunnit ett medel att förstöra fientliga hamnar och flottor och förbinder sig att förstöra Kronstadt och ryska Östersjöflottan, om man vill gifva honom ett kommando. Huset beslöt, på motion af inlemnaren, att petitionen skulle befordras till trycket. Notiser från Melbourne i Australien af d. 18 December förmäla, att vid denna tid ordningen var återstäld ibland guldgräfvarne i Balarat. Desse hade återgått till sina arbeten. Man väntade stora förändringar i koloniens styrelsepersonal. Detta torde, till en del åtminstone, vara att anse som en eftergift för allmänna opinionen. Lagstistande forsamlingen hade afgifvit ett votum med den forklaring, att den är beredd att understödja styrelsen i upprorets undertryckande. Vid postens algång var allt lugnt. Öfver 400 tillståndsbevis hade lösts af gulderafvare. Större delen af upprorsmakarne var utlänningar. Det är att hoppas att den oreda, hvarmed kapkolonien botades, lika lyckligt afvandes. Den stora kafferuppresningen har, såsom bekant är, icke bekräftat sig, utan hade det endast varit en viss tillstymmelse till oroligheter som försports ibland detta tappra, halfvilda folk. Guvernören trodde sig imellertid kunna ställa sakerna till rätta igen och upprätthålla freden i kolonien. ÖSTERRIKE. hrucks utnämning till finansminister står d. 13 att läsa i det officiella bladet. — Förre spanske kronpretendenten Don Carlos, hvilken afsagt sig sina rättigheter till förmån för sin son, som för titel af grefve af Monimolais, har allidit i Triest, 67 år gammal. I det referat, som LIndep. belge meddelar at sörhandlingarne i öfverhuset d. 9, lyder denna mening helt annorlunda, nemligen på sätt som följer: Antagas dessa grundsatser hvartill förefinnes stor utsigt. — lar lord Granville verkligen yttrat sig på detta sätt — hvilket vi likväl betvifla, emedan parlameutsreferaten i Times alltid pläga vara tillförlitliga fe 14 . . — ÅA bam f Lv