Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 mars 1855, sida 2

till hetman för kosakerne. och generaladjutanten grefve Rudiger till chef för gardet och erenalliererne. Generallojmanterne Jörjewitsch och Sinovjew äro utnämnde till generaladjutanter. Sedan det kejserliga liket blifvit balsameradt natten emellan den 3 och 4, flyttades det om aftonen den 4 på en ,lit de parade, på nedra botten af vinterpalatset. Enkek. jsarinnan hade med osorväntad styrka öfvervarit denna sorgliga ceremoni. Elter den kejserliga familjen inlätos de högste embetsmännen och den allidne kejsarens stab. Euligt bruket hafva alla generaladjutanter och adjutanter blifvit hibehållne af den nuvarande kejsaren. Från och med den 5 var det kejserliga likrummet söroch eftermiddag tillgängligt för allmänheten. H. K. H. Kronprinsessan af Wurtemberg och II. K. H. enkestorhertiginnan af Mecklenburg Schwerin äro väntade under loppet af denna vecka. Man känner äfven att orkehertig Wilhelm och prins Carl af Preussen hitkomma. Mec notisikation om kejsarens dödliga frånsalle afsåndas: till Stockholm och Köpenhamn generaladjutanten grefve von Heyden; till Wien gensatadjutanten baron von Liewen; till Berlin, Dresåen och Weimar generaladjutanten v. Grönwald; till Stuttgart och Mönchen gresve Nesselrode (kansierns son); till Neapel grefve Leon Potocki, samt till Haag och Brussel generaladjutanten baron v. Budpderg. — Dagordren till Ryska håren lyder så: -Tappre krigare ,kyrkans thronens, och faderneslandets trogne försvarare! Det har behagat den allsmaktige Guden att nemsöka oss med den bittraste, svåraste förlust. Vär gemensamme fader och välgörare har blifvit tagen ifrån oss. Midt under de outtröttligaste omsorger för Rysslands väl och de ryska vapnens ära har win högstälskelige fader, herre och kejsare Nikolai Pawlowitsch öfvergått till evinnerligt lif. Hans sista ord voro: ,Jag tackar mina herrliga trogna garder. som år 1825 räddade Ryssland; jag tackar den tappra och trogna armeen och fluttan; jag beder till Gud att han alltid bibehåller dem vid lika tapperhet, samma anda, genom hvilka de under mig utmärkt sig. Så länge denna anda blir qvar, är rikets lugn betryggadt, så väl det inre som utåt, och då ve öfver dess fiender! Jag har älskat mina trupper, såsom mina barn, har så mycket som möjligt eftertraktat att förbättra deras ställning; om icke allt lyckats mig, berodde sådant ej af brist på vilja, utan deraf att jag antingen icke bättre visste, eller icke mer förmådde. Måtten J stadse i edra trogna hjertan bevara desså osörgatliga ord, som bevis på Hans uppriktiga kärlek till eder, hvilken jag i fullt mått afven hyser, och såsom en underpant på eder hängifvenhet för Mig och Ryssland. Alecander.?