Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 mars 1855, sida 1

Den 13 Mars. I en föregående uppsats meddelade HandelsTidn. några allmänna åsigter, rörande vårt sjöförsvar, med hufvudsaklig ledning af en uppsats, som i detta ämne varit att läsa i Astonbladet, författad af signaturen . Med afseende å den ställning, hvari Sverige befinner sig till de närvarande Europeiska förvecklingarne, utgör denna fråga en af de för tillfället alldravigtigaste, och det är derföre nyttigt, att allmänna uppmärksamheten blifvit rigtad på densamma, så mycket mer som det sätt hvarpå saken hittills blifvit behandlad både af ständerna, regeringen och pressen ej varit ägnadt att bringa densamma på den ståndpunkt, som rikets väl ovillkorligen kräft. Den ofvanantydde kände, talangfulle författaren har sedermera vidare utvecklat sitt ämne, och det må icke förtänkas oss, att vi meddela hans åsigter, hvilka äro uttalade med lika mycken klarhet som öfvertygande kraft, helldre än att vi skulle försöka sjelfva säga något i ämnet. Efter en kort sammanfattning af sitt föregående yttrande, erinrande om fruktlösheten för Sverige att kunna upprätta en linie flotta, som kunde mäta sig med Rysslands, utan att hafva allians med andra sjömakter, då åter linieflottan vore oss obehöllig — öfvergår förf:n till den sida af ämnet, som angår det egentliga kustförsvaret eller skärgårdsllottan, och yttrar härom följande: Det kan icke anses olämpligt att såsom anledning härtill kasta en återblick på den ställning, som meningarna i stridsfrågan emellan linieskeppsoch skärgårdsförsvaret intagit bland männen af facket eller inom flottan sjelf under den förflutna tiden, och tillse hvilka de personer varit, som hufvudsakligen rangerat sig på den ena eller andra sidan. Då alla desse sjelfve varit sjömän, och flere deribland snart sagdt uteslutande lefvat och verkat i sysselsättningar inom örlogsslotan, så bör man åtminstone icke hos dem kunna