Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 mars 1855, sida 1

stark, djup, sulltonig guldklocka, som sattes i rörelse af en skinande ringare, och hvars klapp utgjordes af en ofantlig diamant. De tusentals menniskor, som ett ögonblick förut haft brådtom med att köpa ädelstenar och guld, hörde knappast klockan ljuda, innan de likt ursinniga började sätta i våg mot porten, och i det samma hörde Acon-Virlaz mannen vid klockan utropa, att bimlamarknaden skulle stangas om tio minuter och att hvar och en, vare sig man, qvinna eller barn, som då ännu funnes inne, om det ock blott vore ett tusendedels ögonblick efter sedan klockan slagit 12, skulle bli förvandlad till sten i hundra år. Män, qvinnor och barn af alla möjliga nationer under solen, men hvilka han ej märkt förr än nu, så uteslutande hade han haft hela sin uppmärksamhet riktad på sina inköp — skyndade nu förbi honom; några trampade honom på fötterna och knuffade honom i: sidorna, andra stötte och puffade honom från den ena sidan till den andra, grälande och skrikande, att han skulle gå ur vägen eller skynda sig fortare. Men han kunde ej gå hastigare; han var öfverlastad af guld, och hans juveler nedtyngde honom. Osynliga vigter tycktes hänga vid hans fötter. Han tappade det ena stycket ester det andra af sina dyrbara Varor, men