na bedömma, i brist på etfåronhei: mer Mot åsigten att, äfven utom skogsbygden, man skulle vara skyldig att hägna inegor från utmark, protesterar jag på det högsta och anser otvifvelaktigt, att i så fall icke särdele-vore vunnit. Mycket vore ännu i detta ämne att tillägga, om jag icke redan, kanske nog länge, tagit Kongl. Hush.-sällskapets uppmärksamhet i anspråk, och i hopp om att ämnets vigt må få ursäk a så väl detta som framstä lningssättets brister, slutar jag med att tillönska Rikets Ständers förslag till ny stängsellag all möjlig framgång. Halmstad den 3 Febr. 1855. Otto Lindhce.