Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 mars 1855, sida 1

Fot. Tum. Fot. Tum Fot. Tum. i 13. 2 13. 4 I 13. 8 I ; i 14. i I I I 13. I I i 13. I I I 12. 9 OAOQOA (Un—n— — det mindre utmarkerne än inagorne man sc barrikaderade med en massa stängsel. Uii ske garne är stängsel sällsynt annat än byarne elle skisteslagen emellan, och äfven der är den mir dre allmän. Uti de trakter deremot, hvarest utmarkerne ehuru endast tjenlige till bete, äro af den bättr beskaffenhet att stängsel, med på stället befint lig sten, emellan lo terna lönar mödan, oc dessa lotter vid skiftet kunnat gifvas såda sorm, att de med fördel kunna afhägnas, de komma otvifvelaktigt de flesta jordägarne, hvil ka äga mer än 3:ten af jorden öfverens on hägnads upprättande. På andra trakter åter, och dessa äro få, de utmarkerne äro odlingsbara, och af så god be skaffenhet att de vid skifte kunna tagas i ve derlag för inägor, och således utflyttningar derå kan äga rum, på dessa trakter är naturligtvis total brist på gärdselamnen, och der bör ovil. korligen fredhållning utan stängsel äga rum. Till äfventyrs skall ock invändas, att uti många skilteslag inom länet finnes på ägorna en sådan mängd sten, att delägarne vid bryt ning deraf under jemt fortgående odlingar icke hafva plats derföre, på annat sätt, än att forsla den till och upplägga den uti skiftesskilnader och rågångar, och att följaktligen, vid ett sådant förhållande, den ene jordägaren bör hafva rätt påkalla grannens deltagning uti hägnaden; men det ligger i sjelfva sakens natur att, om vid slika förhållanden stängseln ar nyttig och nödig, sådant nog af de fleste delägarne inses, och då inträder ju stangselskyldighet. Denna invandning vedersagges ock till stor del vid betraktande af våra skogstrakter, hvilka nästan uteslutande äro af en oerhördt stenig beskaffenhet, der man erfar, hurusom delägarne, vid jordens uppodling, sammanföra den uppbrutna stenen till närbelägna bergskullar, eller andra odugliga ställen, och uppstapla den uti grufligt stora rös, på samma gång som de uppföra trädstängsel uti skiftesskillnader och omkring hagar; så föga har skogen varit aktad, eller rättare: till sådane skogsödande förhållanden har nu gällande stängselförordning gifvit anledning. Det är i hög grad upprörande att skåda, huru som uti våra laga skiftade slättbyggder inrösningsjorden, ehuru nästan fullkomligt stenfri, är belamrad med en otalig massa stengärdesgårdar, hvartill stangselamnet måst forsas från den ofta ända till 4 mil derifrån beägna bergsmarken; dessa hägnader, som bestå af mindre på hvarandra med verklig konst ippradade kullerstenar, hvaraf tre lass skola itgöra en famn, huru uppfylla de ändamålet? wilken arbetskraft, hvilken dyrbar tid har cke genom anläggningen och underhållningen