stånd emot utsåg att residenten icke länge skulle kunna hålla förnyade föreställningar emot hans samvete. 25 Kap. Hvad som följde efter den omtalade festen. Det högljudda missnöjet emot de fremmande gunstlingarne, de starka sympathierna för Karl Gustaf och de mildrade, nästan försonliga tänkesätten emot den förut, under sin lyckas klart lysande dagar, så djupt hatade grefve Magnus, som vid den förut beskrifna festen på Jakobsdal gifvit sig luft och banat sig fram till Kristinas öron, hade icke allenast upplyst henne om den mot henne rådande sinnesstamningen, ifall hon annars kunde vara i okunnighet derom, utan äfven väckt hennes fruktan för följderna deraf och låtit henne inse nödvändigheten att icke till det yttersta reta sinnena, hvilka då i sin uttömda tålsamhet och gemensamma fiendskap lätt kunnat skrida till vådliga företag. Radziejowsky hade straxt efter festen aflägsnat sig och för Bourdelot var dagen för resan redan utsatt. Men om Kristina med smärta måste beqväma sig till detta offer, för att tillfredsställa fordringarne af folkets hat emot hennes kära utlänningar, kunde hon icke utan harm och misstankar se dem, som voro dess gunstlingar, i sin närhet. Sin ovilja emot kronprinsen, som i anseende till gamle pfalsgrefvens långvariga sjuklighet ofta vistades i hufvudstaden, mellan det han uppehöll sig på Ekolssund, lät hon vid alla tillsallen på det tydligaste sramlysa, och mot grefve Magnus vårdade