Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 februari 1855, sida 2

bemannade och disciplinerade, så att man mäste antaga, att klagomålen varit förhastade. Hvad beträffar frågan huruvida sir Charles Napier skulle komma att undergå något straff för sitt tal, så vore det att märka, att densamme nu står på hall sold och att man brukade öf I verse med mycket vis å vis officerare i denna I ställning. Att han blifvit klandrad eller tillochmed afsatt i och för sitt förhållande i öfverbesalet öfver flottan, vore fullkomligt osannt, dock hade han erhållit en skarp tillrättavisning med j anledning af respektstridiga uttryck i sin korrespondens med amiralitet. Efter upphörandet I af sitt kommando hade amiralen, såsom äfven eljest är vanligt, erhållit befallning att stryka sin flagga, men, om det också just ej vore det nuvarande amiralitetets afsigt att befullmäktiga honom att åter hissa sin flagga, så vore dock I den förstnämnda besallningen ingalunda liktydig med ett afsättande från befälet. Den tappre amiralen hade sjelf proklamerat sig som hjelte, och talaren hyste all aktning för hans vid olika tillfällen visade bedrifter; men amiralen tyckes nu äfven vilja framställa sig som martyr, men härtill vore talaren alldeles icke sinnad att vara honom behjelplig, hvadan han också ej ämnade föreslå styrelsen att vidtaga någon slags åtgärd, af hvad slag det vara månde, mot honom. Huset konstituerade sig härefter till budgetkommitå och sir James Graham sörelade anslagen för flottan. Desamma uppgå till 10 millioner K, eller 2 millioner mer än förlidet år. Flottans manskap ökas till 70,000, d. v. s. till 6000 matroser eller skeppsgossar och 500 marinsoldater mer än förl. år. De ökade utgifterna förklaras dels genom förbättringar af manskapets förplagning. dels äfven genom det större behofvet i och för ekiperingen och provianteringen af ångfartygen, hvilka företrädesvis komma att användas. I Svarta hafvet skola med görligaste första segelfartygen utbytas mot ångare; Östersjö flottan kommer, såsom redan blifvit nämndt, knappt att räkna något enda segelfartyg. Efter lång diskussion beviljades anslagens serskilta poster, äfvensom anslagen för sjö-transportväsendet, de sistn. med 5,181,465 K. I Öfverhusets möte den 16 lemnade lord Panmure samma upplysningar som lord Palmerston rörande de i militär-förvaltningen inledda reformerna, och tillkannagaf tillika, — med anledning af en utaf lord Ellenborough I framställd anmärkning beträffande missförhållandet mellan dödligheten bland officerarne och soldaterna å ena samt soldaterna i olika regimenter å andra sidan — att han ämnade förelägga en bill angående antagande af rekryter vid mogen ålder på kortare än den vanliga kapitulationstiden, enär man endast kunde förklara det nämnda missförhållandet derigenom, att sednast ett stort antal alltför unga rekryter blifvit värsvade, hvilka naturligtvis först måst falla som offer för de ovanliga strapaserna. General sir de Lacy Evans emottog den 15 en smickrande adress från valförrättarne i Marylebone. Sedan han tackat för denna utmärkelse, sade han bland annat, att han vid detta tillfälle ej vidare ville vidröra politiken för dagen; dock måste han tillstå, att han med ledsnad sett en man i spetsen för förvaltningen (Aberdeen) som, ehuru i många hänseenden af en tadelfri karakter, dock alldeles icke varit vuxen sitt embetes pligter samt att ändamålsenligt och energiskt föra kriget. Han hade fördenskull med icke ringa tillfredsställelse sett förändringen i styrelsen. För närvarande står en man i spetsen för ärendena, hvars energi är känd och hvilken parlamentet och folket borde lemna det uppriktigaste understöd. Tal. hoppades och vore viss på, att Englands och Frankrikes folk skulle tillse, att ej någon otillsredsstallande fred hoplappas, som efter få år måste leda till en annu mer hårdnackad kamp. eTimes meddelar i sin Pariser-korrespondens, i motsägelse med andra berättelser, att Neapels biträde till Vestmakternas allians är en afgjord sak. Konungen af Neapel vill emellertid icke assluta traktaten med England och Frankrike direkte, utan blott med Österrike. Hur stor kontingent Neapel skall uppställa, uppgifves ej. Med anledning af det för någon tid sedan utspridda osannolika ryktet, att 300 qväkare skulle ha blifvit hängda på Krim, emedan de velat undandraga sig krigstjensten, har sekreteraren för nämnde sekt i England i en skrisvelse till Times förklarat, att, såvidt det vore honom bekant, ingen enda medlem af detta samfund funnes på Krim. KRIGSTHEATERN. London Gazettet med——