Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 februari 1855, sida 3

VPetenskapens Vänners frågor. (Forts. fr. n:r. 43.) 2. Alla slags språkprof i ordspråk, ordstäf, gåtor, sagor, sägner, visor och rim (om också blott i fragmenter), ord till s. k. jul-lekar m. m.; förteckningar på urgamla nordiska eller annars egendomliga namn, som antingen ännu äro i bruk eller också inom mannaminne förekommit, uppgifter rörande namn på sjöar, strömmar, hafsvikar, berg, bärader, socknar, byar, gårdar, 0. 8. v. för så vidt de genom form eller härledning äga intresse för språkforskaren. (Ordlistorna vinna naturligtvis ökadt värde, ifall anteckningarna om ordens betydelse och bruk, substantivernas genus och pluralform, adjektivers och verbers böjning m. m., upplysas och bestyrkas genom ur solkets mun hämtade exempel. Vid mera sällsynta uttryck är det till och med ofta af vigt att känna alla de ordställningar, hvari de förekomma.) Anm. Enär det esomoftast torde möta svårighet att For smm——änmarens med blott tillhjelp af de i vårt skrifspråk brukliga bokstafstecken på ett fullt tillfredsställande sätt uttrycka vissa orters uttal, torde det icke vara ur vägen att fästa uppmärksamheten på nödvändigheten af att för bvarje särskildt bokstafsljud välja ett bestämdt tecken (t. ex. genom någon förändring i de vanliga bokstäfvernas form) och att sedan konseqvent använda detsamma. (Hithörande bidrag torde benäget ingifvas till bufvudmannen för Linguistiska Sektionen, Lektor Fr. Th. Blomstrand.) VI. Hyilka gamla minnesmärken finnas på Tit ort i Ättekummel, Runstenar, hällristningar, ruiner, m. m.? Bebagade Tit. så mycktet som möjligt anteckna alla de sagor, folkvisor eller andra berättelser. vare sig rörande naturfenomener, syner eller gam la historiska tilldragelser, som kunna förekommög på Tit. ort. Finnas på Tit. ort några s. k. ,kloka gummor, eller ,gubbar,, som begagna så kallade ,sympa thi , eller andra kurer; och skulle man kunna er hålla reda på några af dessa kurer? Anm. Sädana kurer äro gemenligen förenade mer en slags versifierade besvärjelseformler hvilka borde så troget som möjligt ar tecknas. Finnas på Tit ort några s. k. ,Elfstenar, helig: källor (på vissa orter kallade , Trefaldighetskäl lor,) eller berg (der t. ex. Valborgsfester firas) och hvilka plägseder iakttagas vid de fester, son på dessa ställen uhder vissa tider hållas? Förekomma vid bröllop, graföl, jul eller andra till fallen några särskilta plägseder och hvilka äro de (Upplysningar rörande ofvanskrefne ämnel torde benäget inlemnas till den Arkeologisk Sektionens hufvudman, Magister S. A. HvAlund. CForts.)