Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 februari 1855, sida 1

tiosyra gånger så stor som hvardera åttondedelens stangselbesvär. Uti ett särskildt, Rikets Standers skrifvelse bifogadt, memorial, har hedervärda Bonde-Siåndet andragit sina betänkligheter, såsom orden lyda, rörande en af dess lifsfrågor och anhållit att Kongl. Maj:t täcktes i Näder vägra bifall till det af öfriga Riks-Stånden fattade beslut om Stangsel-skyldigheten. De anföranden och skäl, hvarpå Bonde-Ståndet grundar ifrågavarande underdåniga anhåillan tyckas icke hafva stöd uti erfarenheten, och innebära uti sin ölverdrist den bästa vederläggning. Det är ej troligt, att en lagstiftning rörande egofrid och kreatursvård, som i allmänhet är gällande i andra civiliserade länder, skall i Sverige hafva så vådliga följder som de, hvilka BondeStåndet skildrat. — Hvarje förändring uti häfdvunna bestående vanor emotses af flertalet med förskräckelse, och inbillningen förstorar vanligen de förespeglade svårigheterna. — Vallning och tjudring m. (1. bestyr för tillgodogörandet af sommarbetet skola förefalla svåra i början, men några tiotal af år förflutna, och Sveriges allmoge skall icke vilja utbyta dessa bestyr mot besväret och kostnaden af hägnad. Hushållnings Sällskapets åsigt, grundad på ofvan i underdånighet anförde med flere skäl, är att de i Sverige nu gällande lagar rörande egofridens upprätthållande äro i allmänhet olämpliga för nuvarande förhållanden samt innehålla åtskilliga rattsvidriga bestämmelser; att den i dessa lagar påbjudna Stangsel-skyldighet, om äfven enligt lagens föreskrift utförd, dock är otillräcklig för åstadkommande af det dermed afsedda skydd, att Stängsel-skyldigheten vidare både direkt och indirekt motverkar landtbrukets framsteg, samt att den menligt inverkar på skogshushållningen. HushållningsSällskapet tvekar således ej att i underdånighet förorda Stängsel-lagarnes snara afskaffande, samt att i likhet med Rikets Stander i under dånighet uttala den mening: att den enda med en utbildad eganderätt och ett längre framskridet odlingstillstånds kraf förenliga grundsats för egofridens skyddande är den, att hvar och en skall om de husdjur han utsläpper, hålla sådan vård att de ej inkomma på andras egor. Men då Hushållnings-Sällskapet förordar ofvansagde grundsats för egofridens upprätthållande och tillstyrker nu gällande Stängsel-lagars snara upphäfvande, vill det icke dermed hafva sagt att all hägnad genast bör afskaffas. — Olika förhållanden i olika landsorter kunna föranleda en snarare eller sednare öfveroån till dot nva cvctamat: undanta. f8 a