Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 februari 1855, sida 1

————— —T—-—————— nB— F — Och sylla er pung till den rand, der er penninglystnad är tillfredsstalld. — Min herre, jag har icke eftersträfvat det förtroende ni Jag är rätt glad att vara det qvitt. — Missförstå icke ett narri, Clairet! Föredroge jag icke er framför hvarja annan, skulle jag väl hafva vändt mig till er? — Och utom för tacksamhetens skuld, skulle jag väl hafva lyssnat till er? — Godt hvad begär du? — Femtio dukater, för er skuld. Det är vackert tilltaget. . — Har ni någonsin kurerat en snufva hos drottningen för mindre belöning? Hvad bör ni icke då räkna på för kurerandet af hennes sorg öfver förlusten af en gunstling? — Men ni måste också svara mig för utgången. . — Åtager ni er det, med edra kunder? Men ni eger att erlägga hvad jag begärt för mina tjenster, eller också sextio dukater för min tystlåtenhet. — Listige orm! — sade Bourdelot vid sig sjelf, i det han grep i sin ficka, tog upp en pung och började uppråkna guldet. Clairet Poisonet följde med uppmärksamt öga hvarje dukat, som lades i högen och lyssnade med omisskännelig förnöjelse målad i sin blick till klangen deraf. — Ha, ha, ha, Pierre Michon!) — skrattade Clairet, då han lemnat Bourdelot och inträdde hos sig. — Du trodde kanhända att drottning Kristinas kommartjenare var lika lätt att förnöja, som den fattige kronkanslerens men du har bedragit dig. Det är någonting helt annat att stå i ett krönt hufvuds tjenst. — — — Hur händelserna liksom roa sig med att låta trådarne löpa tillsammans i min hand för att spinna in mig i förtjenster. Ha, olympiska Urania, dina stjenors glans hafva förvandlat sig i guld, och snart skall din fot trampa på en hel vintergata af sådant! — — Låt sel! Af drottningen två tusen riksdaler för min fintlighet i olyckan, af Radziejowsky, hundra riksdaler för förhindrandet af den lärdes besök i bibliotheket och hans eget fria tillträde dersammastädes. Hundra riksdaler, en spottstyfver i det hela, men han har varit min herre, och det är alltid ädelt att tänka på gamla förbindelser. Af den lärde ) Bourdelots egentliga namn. Bourdelot var taget på mödernet, såsom mera bekant och nämnt. vill påtruga mig. Ni eger att vända er till hvilken ni behagar. — För min skuld! Ha, ha, ha! Femtio dukater! — — — j