i följe af snövattens inträngande i skodonen och vid vårdslösande ofta hafva vållat de kännbaraste plågor. Erfarenheten har lärt, att smörjningen af stöflor och skor, de må vara förfärdigade af hvad läder som helst, med svinister antingen ensamt eller försatt med fisktran, icke förmår fullkomligt hindra snövattnets inträngande och slående igenom. Nämnde smörja gisver lädret blott smidighet och mjukhet, hvilket bidrager till öfverlädrets längre hållbarhet. Det bästa medlet emot vätas genomsugning ege vi i kautschuk (gummi elasticum) och då det icke är hvar och en möjligt att begagna sig af skyddande öfver-skoplagg, så förtjenar följande föreskrift, som angifver kautschukens användande, att blifva allmänt bekant. Man tager kautschuk 4 lod, svinister 6 lod, lefvertran 24 lod. Kautschuken lägges i varmt vatten, der han ligger tills han blifvit fullkomligt mjuk. Härpå sönderskares han med en knif i små bitar, bringas jemte istret och lefvertranen (fisktranen) i ett kärl och lemnas på en varm ugn eller i varmt sandbad att fullkomligt lösas. da snart kautschuken helt och hållet förenat sig med fettet och oljan, hvilket visar sig af ett uttaget prof, så skrider man på följande sätt till smörjandet af stöflor och skodon af alla slag, hvaribland äfven jagtoch vattenstöslor för fiske. Sedan öfverlädret, sömmarna och sulan äro aftvättade med ljumt vatten och äro aftorkade på ytan, öfverstryker man medelst en borste den varma upplösningen dels på öfverlädret, dels i sömmarna och i kanter af sulan. Denna smörja torkar i luften fullkomligt till ett glänsande öfverdrag och blir så fast att bon, till och med då man trycker med fingret derpå, icke mer klibbar sig vid detsamma. —KKR