Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 februari 1855, sida 1

ITL Oktober 1853 att böta för ensamt t toddylorså jning på sondag utom måltid. Hon besvärade sig häröjver, men Hofrätten fastställde ocscm utslag af den 8 Dec. 1853 poliskammarens beslut. Vardshusidkaren C. J. F. ansågs genom poliskammarens utslag den 28 Okt. 1853 ölverbevisad att hafva å söndag sålt bränvin och af spiritnosa tillblandade toddyar utom måltid samt fälldes derför till ansvar. Gotha Hofratt, der han besvärade sig, gaf utslag den 12 December samma är, innehållande att Hosfratten sunnit skäl icke hafva förekommit, ledande till ändring i öfverklagade utslaget. Förenämnde Värdshusidkare C. J. F. blef sör enahanda salu af branvin och toddy, som nyss är namndt, ytterligare bötlsalld genom Dolskammarens utslag, den 8 Augusti 1854, hvaruti han sökte ändring; men Hofratten gat under den 10 November samma utslag som förra gången. Insändaren har föreställt sig att Hofrättens sednaste utslag, angående mamsell L., skulle kunna af någon värdshusidkare anses såsom ett prejudikat, derelter han finge rätta sig. Dertöre har insändaren velat visa detta utslags skiljaktighet emot Hofrättens lörut yttrade åsigt; och så mycket vigtigare är att värdshusidkare, med ihogkommande, det dom endist får grundas på lag. ej på prejudtkaler, skallar sig egen klar mening om gallande lagbud i detta fall, som ansvaret för olaga handel med starka drycker på värdshus under söndag är ganska strängt, 3:dje gången nemligen vardshusrättighetens förlust för alltid utom böter. Den lag, som de anlörda fyra sammanstammande utslagen af poliskammaren i Holrätten hvila på, är den ännu gällande kongl. förordningen af den 10 Oktober 1851, der 47 och 56 Ss innehålla, att under sånoch andra helyrda jar må bränvin i minut icke ens å gustgifvaregårdar och andra tillåtna minuteringsslallen (har namnes ju uttryckligen värdshus) föårsdljas annorlunda an vid måltid, och att allt hvad i samma författning finnes stadgadt om ulminutering af b. ädnvin skall öfren gålla för andra brända eller destillerade, ineller utländska, spiritudsa drycker. Slutligen anhålles det redaktionen behagade vitsorda att insändaren riktigt anfört de åberopade utslagen, hvilka derföre bisogas.