Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 januari 1855, sida 1

son; bevakadt vid Uddevalla r.r. 2—2—2— —— Hos Red:n har plats blifvit begard för nedanstående uppsats, en begäran som vi efterkomma sedan vi tagit oss friheten utesluta några uttryck, hvilka, såsom främmande för saken, blott skulle tvinga oss att onödigtvis utdela mothugg. Uppsatsen lyder sålunda: Suum cuique. Uti Götheborgs Handelstidning N:ris 255 och 256 för den 2 och 3 sistl. Nov. förekommer en anmälan af Doctor Lagbergs folkskrift Helsovannen, 12:te häftet, hvilken ecc. — — — Uti inledningen tager recensenten de allopathiska läkarne i allmänhet under upptuktelse, för deras opposition emot vattenkuren, men nämner att de småningom , följt efter och begynt förordna vattenbehandling för en mängd sjukdomar, ehuru de,sammanblanda den med annan medicin och använda den endast till hälften, hvarigenom densamma mången gång blir mera skadlig än gagnelig, hvilket förhallande recens. längre fram lofvar ,upplysa, i frågan om behandling af kolerans. Huru detta upplysande tillgår, skola vi likaledes här nedan tillse. Härefter tager rec. en namngifven läkare för hufvudet och utöser öfver honom alla sin vredes käril, hvarvid det är roligt att se, huru lifligt rec:n rör sig, när han tror sig uppkallad att försvara en af mensklighetens välgörare emot angrepp af en representant för den gamla, intoleranta, stock-conservativa medicinen. Prof. Bonsdorff i flelsingsorss har offentliggjort en redogörelse för resultaterna af en sommars verksamhet hos Vattenkuranstalten i Abo, och uti inledningen till detta arbete något hårdhändt tagit i tu med D:r Lagbergs besynnerliga åsigter af medicinen och dertill hörande ämnen. Hr Bonsdorff vidrörer nägra af hydropathernas dimmiga theorier om sjukdomarne, jemte deras grofva beskyllning emot allopatbiska medicinen, att i årtusenden ingenting annat hafva varit, än en lydig tjenarinna åt ett land af mördare — ifrån Hippocrates till Hufeland — hvilka anställt sina forskningar i naturvetenskaperna och, efter tidehvarfvens ståndpunkt i kännedomen om dessa, byggt sina systemer, endast och allenast i den afsigten — att förgifta menniskoslägtet. Mot den som på allvar kan uttala sådane beskyllningar, skulle man väl tycka att pennan icke nog kan skärpas och då Dr Lagberg nu redan igenom tolf häften af sin ,Folkskrift opåtaldt fått inpudra allmänheten med sina förgiftnings-historier, må väl Bonsdorff kalla detta ett ,,besynnerligt sactum, som efter hans förmenande blott kan förklaras derigenom, att kolportören anses icke tillräknelig. Något ditåt uttalades också den 21 sistl. Mars i Svenska Läkaresällskapet, då fråga just var om denna Prof. Bonsdorsrs brochyr. Det yttrades nemligen, att den långa undlallenheten för Hr Lagbergs otidigheter emot medicinen och dess idkare endast torde kunna förklaras på tvenne sätt, först deraf att vi hafva D:r Lagberg att tacka derföre att kallvattenkuren så tidigt blifvit införd i Sverige, hvarföre man ansett skäligt att hafva undseende med hans många orättvisa beskyllningar, och för det andra deraf, att det vore gagnlöst ingå uti en vetenskaplig medicinsk discussion med Dr L., som dessutom icke kan sägas hafva orätt i det ovett ban skrifvit och talat emot medicinen n. b. sådan, som hr Lagberg synes känna och förstå den. Uti detta yttrande instämma vi fullkomligt. Insändaren är en varm vän till vattenkuren och har sjelf ofta, med godt resultat, både förordnat och anvaudt densamma i hela dess utsträckning, men derföre har han icke afsvurit sin tro på den gamla läkarekonsten och kan ännu mindre biträda den vidunderliga åsigten att alla dess medel äro gifter, dess idkare alliså giftblandare. Recensenten i Handelstidningen har citera: ett yttrande af Bonsdorff emot Lagberg, för hvars ogillande han icke kan finna nog starka uttryck. Det stämplas som en oförskamd förolämpning emot Doctor Lagberg Sbpåde som läkare och menniska och författaren tillvitas okunnighet i sitt ämne samt egenvyttiga motiver, enär han sjelf är ledare af en vattenkuranstalt i Åbo. —— ——