Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 januari 1855, sida 1

haltiga ämnen, men vi tillåta oss återgifva några ur detta verk hemtade intressanta anmärkningar rörande den makten, hvilken småningom intagit en så inslytelserik plats i den Brittiska staten, att den fått benämningen af det Fjerde Ståndet. Pressen erkannes allmänt såsom det medel, hvarigenom den allmänna opinionen till stor del gör sig gällande, — petitioner och politiska möten äro också denna sednares organer, men bådas inflytande beror hufvudsakligen på pressen, hvarförutan deras principer och handlingar icke kunna komma till allmänhetens kunskap. Författaren yttrar sig härom sålunda: En engelsk tidning är onekligen ett förvånande verk. Den massa underrättelser af alla slag, hvilken hvarje morgon utgår från pressen, har för det mesta samlats ur otaliga käller öfver hela riket för blott ett par timmar sedan. Från parlamentet, domstolarne och börsen, från de stora handelsvägarne till lands och sjös, från de af folk vimlande gator och hamnar, från hvarje större stad, hvarje punkt af politisk betydenhet öfver hela jordklotet, skola, genom de sinnrikaste mekaniska medel, de underrättelser hemtas, hvilka fylla det dagliga bladets spalter. Huru många politiska, materiella och intellektuella krafter måste ej sättas i rörelse för att skaffa dessa. En engelsk tidning är ett talande bevis på fria institutioners verkningar, ty utan fria institutioner vore den fria granskningen, som utgör pressens lif, en omöjlighet; — på en omätlig energi, ty de krafter, både andliga och mekaniska, hvilka hållas i gång hela långa natten, för att frambringa morgonens tidning, anlitas till det yttersta; — på arbetets fördelning, ty om icke referentens, redaktörens och tryckarens förrättningar indelades, enligt ett nära nog fullkomligt system, skulle den mest energiska vilja, de ihärdigaste krafter vara otilltillräcklige för att tillvagabringa det äskade resultatet; — på ett ofantligt kapitals resurser, ty från hvarje vrå af den civiliserade verlden skola nyheterna samlas, skärskådas och antecknas; — på vidsträckta kunskaper, ty alla grenar af historien, lagsarenhet, statsvetenskap, vitterhet, estetik, ethnologi, statistik, såväl som konstitutionel och moral-filosofi tagas i anspråk; — på mekaniskt snille, ty de subtilaste uppfinningar behöfvas, för att kunna med den nödiga skyndsamheten åstadkomma tryckningen; — och slutligen, på en outsläcklig törst efter politiskt vetande hos publiken, ty endast ett sådant begär förmår upprätthålla de krafter, hvarigenom en tidning tillvägabringas. Ofantlig som pressens makt är, kan den ändå sällan utöfva ett despotiskt inflytande, ty de talrika periodiska tidskrifterna hålla hvar