Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 december 1854, sida 3

Styckegods. Anmonser. Man såg nyligen i en tidniug utbjudas att hyra en våning, så välbelagen, att den bade middagssolen bela dagen igenom. — På samma ställe, hette det, tvättas svarta tyllmössor af alla färgor. En god matmer. En piga berömde sin frus godhet, som sträckte sig så längt, att hon bredde smöret på heones smörgåsar så väl, att pigan kunde ta dem hur som helst, utan att få smör på fingrarne. En skön invändning. Då en tjuf blef nyligen i Paris dömd ull tukthusstraff, och hörde sin dom uppläsas, utropade han: ,Ja, nog är det sannt att jag har stulit, men domstolen är origtig. — Uvilka aro de, som döma mig? Skräddare och handskmakare, sabrikanter och bankirer, läkare och godsegare; — det är af dylikt folk juryn är sammansatt; folk utaf alla yrken, men blott icke af mitt; folk som förträllligt förstå sig på byxor och hängslen, på machiner och vexlar, på jordbruk och vattenverk. Men huru mycket förstår sig väl dylikt folk på att stjäla? Kartan säger uttryckligen att hvarje Fransman skall dömas af sina likar, och kartan blir först då en sanning, när juryn för oss utväljes bland brottslingar och galerslafvar.? TT mm mr RTR RNEEPNERR DSl Z ddedeeedettt ARROER EA