Timess karaktersteckning af konung Fredrik Wilhelm i Preussen. Den vacklande hållning, som sortsarande utmarker Preussens politik och detta lands konung, omtalas med skarpa ord i den engelska pressen. Ett bland de mest pikanta bevisen härpå är följande mästerliga uppsats i ,Times : , Det gifves menniskor, hvilka naturen sy: nes hafva nekat egenskaper att lefva i den närvarande tiden och hvilka på grund af ett svagt förstånd och en liflig inbillningskraft alltid blicka tillbaka till forntiden eller bort mot framtiden. Val äro de icke helt och hållet tanklösa, icke heller fullkomligt utan goda förmögenheter, men deras andliga egenskaper äro gemenligen af den beskaffenhet, att ingen tillägger dem synnerligt värde, och deras själsförmögenheter kunde kanske i och för sig vara goda nog, derest de icke åtföljdes af en sjuklig öfverspändhet eller fördunklades af upprepade pedantiska och orimliga infall. Vår eget land (England) har frambragt en konung hvilkens karakter hade en sådan beskaffenhet det var den förste af den olyckliga Stuartska ätten, som äfven troligtvis blifvit den siste at samma ätt, derest han lefvat några få år längre. I sin historiska roman ,Nigels äfventyr, har Walter Scott lemnat oss en förträfflig skildring af denne ofullkomlige och oduglige monark, som framställer föremålen för hans våldsamma, personliga sympathier, hans pedanteri, dryckenskapsbegär samt oförmåga att fatta ett manligt och högsinnadt beslut eller till att fast hålla det, när han var tvungen att fatta det — kort sagdt, en i högsta grad svag, vanmäktig och oduglig karakter, men som nättopp till följd af sin svaghet, småsinnthet och räddhåga alldrig vågade tillgripa ytterligt våldsamma medel mot det onda. Onekligen hade Jakob I godt förstånd och goda fattningsgålvor, men likväl har det näppeligen funnits någon