Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 december 1854, sida 2

hållning, om en på nya principer byggd stängselförsattning, om sörändrade bestammelser i afseende å tjenstehjons alslyttning, om vissa ändringar i kyrkolagen, t. ex. den barbariska kyrkopliktens asskaflande, om decimalsystemets insörande i rikets mått, mål och vigt, om hemmansklysning och jordassöndring, om ordnande af de unionella förhållandena mellan Sverige och Norge, om en rättvisare och billigare anordning af skjutsväsendet o. s. v. Hvilken ställning hade nu, vid denna riksdags början, regeringen tagit vis a vis alla dessa vigtiga reformfrågor? Hade den behjertat de landets behof, om hvilka den genom pressen och menigheters framställningar sålunda blifvit upplyst och idkeligen erinrad? Hade regeringen, på grund häraf, uppgjort de sörbättringsförslag, som voro af nöden, åtföljda af de utredningar, som i detta fall måste vara nödvändiga för en så talrik och splittrad rådplagande församling, som våra fyra Riksstånd ? Hvar man känner huru regeringen i det fallet uppfattat sin ställning och pligt. Af dess först aslemnade 23 propositioner rörde tjugo ser 20) ganska underordnade saker, såsom pensioner åt ett par enkor, eftergift af spanmål-arrende å en kronans egendom, m. m. Endast tre voro af vigt, och dessa voro: propositionerna ,om de i ordin. räntan ingående persedlars omsättning och förenkling, ang. grunderna för rättigheten att tillverka bränvin samt beskattningen derför, samt slutl. Kgl. M:ts skrifvelse med öfverlemnande af finanskommitteens betänkande. Detta var de svar, med hvilka reg:n mötte svenska folkets representanter, då de samlades att rådgöra och besluta om de många vigtiga samhällsförbättringar, som efter en så isrig agitation inom pressen ovillkorligen måste komma under pröfning. Och hurudana voro dessa propositioner? Vi känna det. Vi känna huru skatteförenklingsförslaget mellan riksdagarne blifvit behandladt af efterträdaren till den man, som inlagt en så stor förtjenst om ordnande af denna vigtiga fråga, att han derför af konungen upphöjdes i adligt stånd, för att kunna genomdrifva sitt enkla och rigtiga förslag i denna del inom det höglofliga riddarhuset. Vi känna huru finansministern friherre Palmstjerna, genom cirkulärer, som röjde stor oförmåga att behandla svenska språket, rent af förbjöd de länsdeputerade, hvilkas mening man ville inhemta, att uttala någon annan åsigt än den regeringen då önskade höra. Vi känna huru, sedan alla dessa åtgärder voro utagerade, regeringen framkom med ett förslag, deri den gamla oredan skulle fortfara oförändrad i tvenne län — de gensträfvige Upsala och Mariestads län — samt för öfrigt icke mindre än 8 af de onaturliga naturaprestationerna bibehöllos, bland hvilka äfven persedeln dagsverken, till trots af länsdeputerades enhälliga önskningar och ehuru hvar man kunde fatta, att med denna persedels bibehållande skatteförenklingen i sjelfva verket blefve skatteförhöjning. Regeringens bränvinsproposition, ehuru byggd på vackert sagda motiver, utgick från de i statshushållningen längesedan utdömda principerna af en olika beskattning på den i större samt fullkomligare och den i mindre och ofullkomligare skala drifna näringen, så attden sednare skulle beskattas vida mindre än den förra, hvarigenom den s. k. husbehofs-, som rättare borde kallas: hus,förstörings-näringen, skulle uppehållas. Verket kröntes dock af Kongl. Maj:ts skrilvelse med sinanskommittåens betänkande, som ock gjordes till anmärkningsanledning mot konungens rådgifvare, i det reg:n här endast helt naket presenterade Ständerna finanskommitteens osullkomliga arbete, utan att sjelf yttra ett enda ledande ord i frågan. De propositioner och skrifvelser, som reg:n sedermera, under riksdagens lopp, afgifvit till rikets ständer, uppgå tillsammans med de föregående till 103, af hvilka, utom de propositioner, som röra statsregleringen och kreditiven, endast följande äro af allmännare betydelse: prop:n om jernvägars anläggning, om decimalsystemets införande i rikets mynt, mått och vigt, om medelporto för den inrikes brefvexlingen, om ändring af tryckfrihetsförordningen (dess borttagande ur grundlagarne), om handelsböcker och handelsräkning samt rörande tulltaxan. (sä