Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 november 1854, sida 1

15 kannor, betalas för närvarande från 13 till 6 sk. rgs för denna qvantitet; och om man än icke beräknar mera än efter lägsta beloppet, gör detta på helt år 11 rdr 21 sk. 6 rst, hvaremot en sådan familj, den der vanligast blott har ett rum jemte kök och bebor andra klassens rum, från Vattenledningen erhåller friskt och godt vatten till ymnighet för 6 rdr rgs om året, eller för ungefär halfva beloppet. Hos familjerne af medelklassen erläggas för hemtning af 2 spann vatten dagligen från I r:dr 24 sk. till 2 rdr i månaden. Detta gör för året från 18 till 24 rdr, hvartill kommer serskild betalning för vatten till tvätt, hvilket efter låg beräkning uppgår till 6 rdr, så att den verkliga utgisten för vatten till hushållsbruk utom dryck, hvartill Serskildt hemtas, bestiger sig till 24 å 30 rdr rgs om året. Autages en sådan familjs boning till 4 rum och kök, hvilket torde vara det allmännaste förhållandet, kommer afgiften till vattenledningen att drabba densamma med 15 rdr eller 22 rdr 24 sk. rgs. beroende på hvilkendera klassens rum han begagnar. Familjer i ännu bättre vilkor godtgöra i allmänhet vatten till matlagning och tvätt med minst 36 rdr rgs årligen, hvilket svarar emot vattenskatten för 8 rum af första klassen. Ehuru det skulle lätta debiteringen och försäkra uppbörden, om all afgift lades på husegaren, hafva kommitterade ansett svårigheterne för honom att höja hyran med så ringa belopp som den föreslagna afgälden, böra föranleda dertill, att afgiften för rum påföres innehafvaren. På dessa skäl tillstyrka komitterade att stadens inI nevänare, till utförande af vattenledningen och ett förbättradt vattenaslopp, upptaga lån till erforderligt belopp; äfvensom att till betäckande af ränta och amortering samt driftkostnader en årlig afgift efter ofvanstående I beräkning må påföras innehafvare af tomter I och rum uti de stadsdelar, hvarinom ifrål gavarande anläggningar komma att ega rum, eller egentliga staden samt f.rstäderne Stampen, Vestra, Östra och Nya Haga; och anse kommitterade vidare erforderligt, alt en enkom Styrelse tillsättes för att handhafva alla angelägenheter som angå meranämnde anläggningars utförande och framtida administration; hvilken styrelse ock skall ega bestämma tomternes klass sikation, afgälden för vattnet till industriella söretag samt allmänna bad och tvätthus, äfvensom nedsättning af vattenskatten vid serskilda förhållanden, när detta kan ske utan samma afgists höjande för andra; men i fråga om allmänna ändringar uti taxeringen eger Styrelsen endast att väcka förslag hos stadens innevånare, som derom afgöra. Enligt hvad ofvanskrefne kalkyl gifver ganska tydligt vid handen skall vattenledningen lätteligen bära alla de med hela renhållningen förenade omkostnader, utan att afgilterne för vatten i husen blifva mera betungande än med den n. v. hemtningen, utan tvertom vida. billigare, särdeles för de obemedlade hushållen, hvilkas fördel de kom:e på ett så vackert och omtänksamt sätt bevakat. Den uppgjorda kalkylen visar en årlig behållning af 5000 rdr, hvilken måste betydligt ökas med stadens utvidgning, då vattenledningen är beräknad för öfver 50,000 personer. bå härtill lägges, att kom:e icke upptagit någon inkomst af Surte jordegendom och vattenverk, af hvilka, åtminstone i början, en stor del bör kunna drifvas; icke heller af renhållningen eller af badoch tvätthus, hvilket allt dock åtminstone i en framtid bör gifva goda inkomster, så visar det sig häraf tydligt, att de föreslagna anläggningarne skola väl bära sig och att stadens innevånare böra utan tvekan bringa dem till verkställighet. Det är vår fulla öfvertygelse, att det vore en briljant affår för ett enskilt bolag, att få utföra hela denna kom:es plan, men de kom:e hafva med allt skäl afstyrkt sådant, emedan den betydliga vinsten då komme enskilta till godo, under det den nu tillfaller det allmänna, hvarigenom man ock, såsom de kom:e nämnt, bör i en framtid kunna nedsätta afgilterna. Efter hvad vi försport, skall man i Hamburg, efter ganska kort tid, hafva kunnat nedsatta afgifterna till hälften, emedan utgången visade sig så mycket fördelaktigare än kalkylerna. Emellertid hafva kom:e, synes det oss, förfarit visligt deri, att de icke gjort allt för lysande sörespeglingar, utan snarare uppgjort kalkylerna i motsatt anda. Harvid bör slutligen icke glömmas den trygghet vattenledningen lemnar i afseende å elds