behandlas med mycken aktning och uppmarksamhet. I sammanhang härmed anföras söljande 2:ne anekdoter. Czaren fick veta, att en köpman skymfat en fransman. Han skickade genast efter köpmannen och frågade ho. nom, hvarför han burit sig så åt emot Fransmwannen. Emedan jag icke kan tåla denna nation — svarade han. Du hade inga andra skäl? Du har endast af hat emot Fransmannen handlat så emot Fransmännen i all-mänhet? — Ja, Sire.ss — Godt, då vill jag sätta dig i tillfälle att tillfredsställa ditt bat. Du skall afgå till armen på Krim! — Vid ett annat tillfälle erfor han, att några adelsmän vägrade att betala en fransk köpman. Han besalle de tredskande galdenärerna att genast liquidera hvad de voro skyldige. För öfrigt anmärkes, att af alla utlänningar äro Fransmännen de emot hvilka ryska folket är minst ovänligt sinnadt. Engelsmännen blifva på långt när ej så väl behandlade. Men Österrikarne äro i synnerhet ett mål för den allmänna oviljan. Krigets följder ha blifvit ganska kannbara i hufvudstaden. Med undantag af bröd äro alla lifsförnödenheter ofantligt dyra. Stenkol saknas helt och hållet. Gasberedningen för S:t Petersburg har till följe häraf afstannat, och man har måst tillgripa den kostsamma och otillräckliga belysningen med olja. Staden erbjuder en högst sorglig anblick. Den enthusiasm, som visade sig i början af kriget, har nu afsvalnat. Den skuldsatta adeln har ingen kredit mera. Handeln är död. Genom återverkan häraf lider äfven folket. En mängd bodar äro stängda. De verkstäder, hvilka än