Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 november 1854, sida 1

ingen fanns, som kunde hafva någon fördel af hans död. Han hade blott haft obetydligt penningar hos sig, och då man undersökte i moraset hade man funnit hans börs oröd. Val funnos i kolonien åtskilliga väl underrättade personer, hvilka försäkrade, att Paul des Eiangs haft en mängd galanta äfventyr och fruntimmersförbindelser, bland hvilka några varit farliga nog. De berättade om åtskilliga dueller som han haft och om försåt, hvilka blifvit lagda för honom. Men allt detta inskränkte sig blott till obestämda hänsyftningar, och om man bragte ett eller annat namn i förbindelse dermed, så var det just ett af dem, som måste aflägsna hvarje misstanke. Det återstod således blott att antaga, det han omkommit genom en olyckshändelse och vid denna tro lat man det bero. Man visste att Paul des Etangs lemnat Pointe-å-Pitre till häst, man förmodade att nejdens skönhet hänryckt honom, att han ridit från det ena stället till det andra och att dagen på så sätt förlidit. Man hade sett honom i Lamentin, man hade sett honom i S:t Rose, men i trakten kring bugten vid Mahault hade hans spår helt och hållet förlorat sig. Man hade således skäl att antaga, att han först fram på natten hunnit dit, då han ej mer kunde se vägar eller stigar, och att han på så sätt funnit en sorglig