Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 november 1854, sida 1

— 2: tapperhet. Lord Cardigan sprängde fram med största eld, angrep ett batteri, som sköt på sqvadronerna och, stormande fram öfver det, störtade han sig på ryska rytteriets estertras, har blef dock hans solk angripet af artilleri och insanteri tillika med kavalleri och han må ste draga sig tillhaka, sedan han anställt stor förvirring i fiendens leder. Denna rörelse utfördes utan hast och förvirring, men vi hafva alt beklaga en ganska ansenlig förlust i ossicerare, sojdater och hästar. Denna förlust uppväges blott genom glansen af angreppet och vårt folks tapperhet. Den ordning och disci plin, som utmärkte detta angrepp, bildade en slående motsats till fientliga rytteriets hållning. Asrikanska jagarne närmade sig vår venstra flygel och angrepo oförskrackt ett ryskt batteri, tvingade det att en stund inställa sin eld och gjorde sålunda engelska rytteriet en väsentlig tjenst. (Här nämnas de officerare, som utmärkt sig, och anbefallas till krigsministerns uppmärksamhet.) ,Fienden företog ingen: vidare rörelse framåt, och emot slutet af dagen återvände gardesbrigaden af l:sta jemte 4:de divisionen till sitt läger, likaledes de franska trupper, som general Canrobert lemnat till Sir Colin Campbells I understöd, undantagandes en brigad af 1:a divisionen. De öfriga regimenterna af höglandska brigaden stannade ålven i dalen. 4 :de divisionen hade ryckt opp på höjderna och Sir G. Cathcart lät åter Turkarne besätta en af skansarne, hvarvid han lemnade dem bistånd och begagnade tillfället för att med skarpskyttarnes tillhjelp bringa 2 fientliga kanoner till tystnad. Då försvarsmedeln i den u.sträckta position, som Turkarne innehaft på morgonen, voro alldeles otillräckliga, så ansåg jag det för nödvändigt att med general Canroberts samtycke draga våra stridskrafter tillbaka från undra delen af kullen och koncentrera dem för att öka dem med ett betydligt antal från flottan utskeppade sjösoldater och uppställa dem omedelbart framför den dal, som leder till Balaklava och på de branta höjderna på vår högra flygel samt dymedelst göra försvarslinien mindre. Raglan. Vidare meddelas i det officiella bladet en rapport från lord Lucan till lord Raglan, så lydande: halaklara den 27 Oktober. Mylord! Jag har den äran att underrätta er, att kavalleridivisionen under mitt beläl haft en allvarsam sammandrabbning med fienden den 25 dennes och största delen af denna dag uthållit en mycket häftig eld; att jag gjort ett af de segerrikaste inhugg på det till antalet betydligt ösverlagsna fientliga kavalleriet, hvarvid manskapet visade en oöfverträfflig säkerhet och tapperhet. Imellertid bar förlusten i officerare, manskap och hästar varit ganska betydlig. Från kl. half 7 på morgonen, när ridande artilleriet först öppnade sin eld, ända till det ögonblick, då fienden tagit de olika skansarne, lemnade kavalleriet fortfarande under ständig ändring af sin ställning turkiska trupperna allt möjligt understöd, ehuru det var utsatt för det grolva artilleriets och karabinierernas eld, när det enligt order hade att taga position på andra skansliniens venstra flank. Tunga brigaden måste snart återvända till de truppers understöd, hvilka försvarade Balaklava, och var lycklig nog att vara till hands, när en betydlig korps ryskt kavalleri nedkom från höjderna. Jag befallte straxt Scotch Greys (de skottska grå) och Enniskillen-dragonerna att anfalla och lät understödja deras anfall i andra linien genom ö:te regimentet gardesdragoner och genom ett flankanfall af 4:de regimentet gardesdragoner. Oaktadt alla terrängsvårigheter lyckades det dessa 8 svaga squadroner att tillbakakasta och spränga en 3 gånger starkare ka