Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 november 1854, sida 2

Turkar och några kanoner, anfallna af betydliga stridskrafter, som bemäktigade sig dem, efter att hafva förjagat Turkarne. Straxt begåfvo lord Raglan och jag oss upp på höjderna, som innesluta Balaklavadolen och bilda den yttersta gränsen af vår defensiv-position under belägringen. Fienden ockuperade de kullar, hvarom jag nyss talat; hans massor betäckte de längre bort emot Tschernaja belägna, skoghevuxna höjder; han visade en 20,000 man och resten doldes troligen i klyftorna och buskaget. Det var tydligen hans afsigt, hvilken han städse hyser, att lockafoss ned till sig och sålunda förmå oss att öfvergifva våra förträffliga ställningar. Jag åtnöjde mig med att, på lord Raglans önskan, förena mitt kavalleri med det engelska, hvilket befann sig på Balaklava-slätten, och allaredan utfört ett mycket lysande anfall på det ryska kavalleriet. Dessutom lät jag, under det lord Raglan uppställde 2 divisioner framför hamnen, alla disponibla trupper af min första division stiga ned till foten af den första bergssluttningen. -Så stodo sakerna och dagen var allaredan långt framskriden, då det lätta engelska kavalleriet, omkring 700 hästar starkt, lät föra sig för långt af sin stridslust och kraftigt angrep hufvudmassan af ryska hären. Detta under infanteriets och artilleriets korseld utförda angrepp frambragte i början en mycket stor oordning i de fientliga lederna. Dock ledo Engelsmännen, som aflägsnat sig för långt från oss, en betydlig föalust och sågo sig, efter att hafva nedsablat artilleristerna vid två batterier, nödsakade att, 150 man svagare, vända till baka. AUnder denna tid försökte min brigad afrikanska hästjägare, som stod på slätten till venster om engelsmännen, att komma dem till hjelp, hvilket lyckades dem genom en djerf rörelse, som väckte stort uppseende. Denna rörelse bestod deri, att de angrepo ett batteri I och några bataljoner på venstra flygeln, hvilka underhållit en mördande eld emot engelsmän nen, men hvilka de nödgade att draga sig tillbaka. Vi förlorade vid detta anfall omkring 20 man i döde och sårade, deribland 2:ne officerare. Fiendens förlust på denna sida var temligen betydlig och våra jägare fingo i god ordning verkställa sitt återtåg utan att oroas. Den inbrytande natten gjorde ett slut på denna strid. Nästa dag gjorde Ryssarne ett utfall från fästningen och angrepo i grannskapet af Inkerman den engelska divisionen Sir de Lacy Evans, hvilken beskyddar belagringsarbatena. Mottagna af en mördande eld med den våra bundsförvandter egna soliditet, lemnade Ryssarne öfver 300 man på platsen och blefvo förföljde ända till närheten af fästningen samt fingo dessutom lemna en 100 man fångar i händerna på sina förföljare. Denna korta och lifliga strid var mycket lysande och lemnar i alla händelser tillräcklig ersättning för de obehagliga händelserna föregående dag. Canrobert. Enligt en den 27 Oktober daterad berättelse från öfversaltlakaren Levy har antalet af döde på franska sidan från den dag belägringen öppnades till den 23 Okt. blott utgjort 98; sårade blefvo under denna tid 718, de fleste endast lätt. Sedan den 25 Okt. hade 320 sjuke afsändts till Konstantinopel; i ambulancerna voro ännu qvar 1008 sjuke, deribland biott 137 sårade. ENGLAND. Man utskickar förstärkningar till Krim så fort man hinner. Från England och Irland sändas 7000 man infanteri. Dessutom skola betydliga afdelningar afgå från depoterna till Gibraltar, Malta och Joniska öarne, för att till behörig faltnumerär komplettera de der förlagde infanteriregementer. Förstärkningen af kavalleriet på Krim försvåras genom bristen på lämpliga transportfartyg. 2 tunga dragonregim., 1 husaroch 1 lancierregimenten komma dock sannolikt att ditskickasFRANKRIKE. Enligt Courier de Lyon af d. 11 befaller en dagen tillförne i Lyon intraslad telegrasdepesch upplösningen at det i bildning begripna lägret vid Sathonay. De trupper, som skulle bilda detsamma, expedieras genast till Krim. I Toulons hamn råder den största verksamhet. Det arbetas både söndagar och andra helgdagar på fartygs utrustning och reparation. Det misstroende, som regeringen hyser emot da tucka gtarmakferna. tros snart komma att —