Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 november 1854, sida 1

— — ————C— —— — — lades i hans konungaförsåkran; ordnandet af Svea och Åbo hosratter, om hvilka det i personalierna öfver konungen yttrades: hvad bemälte rätter hafva gagnat och nyttjat vittna alla landets innebyggare, höge och låge, fattige och rike; — den sörsta utförliga rättegångsordning, den första verkliga fördelning af riksärenderna, den första ordning i länsstyrelserna, den första rikshufvudbok, m. m. I afseende å Gustafs omtanka och nit för landets industriella utveckling, torde man blott behöfva erinra, att under honom infördes en förädlad jernhandtering, genom inkallandet af tyska och vallonska smeder, hvarjemte uppstodo styckgjuterier, kopparhamrar, messingsbruk, m. m. Kladesvafveriet insördes i Sverge under Gustaf Adolfs regeringstid, och konungen sökte i riket införa en förbättrad fårafvel. Äfven till landsvägarne sträckte sig konungens omsorger; de gamla, öfver hvilkas uselhet han klagar, förbättrades, Slutligen anlade Gustaf Adolf icke mindre än femton städer, af hvilka i första rummet må nämnas Götheborg, och vidare: llernäsand, Söderhamn, Umeå, Luleå, Piteå, Torneå, Norrtelje, Sala, Alingsås, Fahlun, och Sdter, samt i Finland Gamla Carleby, NyCarleby och Nystad. (Eget nog bär ingen af dessa städer konungens namn). I allmänhet ordnades städernas styrelse genom stadgar om Stadernas administration och uppkomst i riket: Stadslagen utgass 1618. Sådana voro de värf tillhörande sredens yrken, som konung Gustaf Adolf under sin 20åriga regering, som på samma gång var en 20-årig kedja af krig, utförde till landets upplysning, ordnade styrelsesätt och industriella förkofran. Det må icke förtänkas oss att vi ibland dessa värf särskilt fästa oss vid Götheborgs grundläggning. Redan sedan lång tid tillbaka hade man insett vigten för Sverige, att äga en handelsstad vid Nordsjön. Gamla Lödese, som under äldre tider tyckes hafva varit en betydlig stad, hemtade sig aldrig efter dess förstöring i början af 14:de århundradet. Af Carl Knutson eller Sten Sture d. ä. anlades Nya Lödese, hvilket var den nu s. k. ,Gamlestarnt Men denna stad hade af okända anledningar ingen synnerlig förkofran, hvadan Gustaf Vasa var betänkt på att flytta staden längre ut åt hafvet, närmare Elfsborg eller Klippan. Förslaget kom dock först till verkställighet under Eric XIV, men vid Elfsborgs förstöring under denne konungs danska krig återställdes Ny Lödese, hvilket dock åter uppbrändes af Danskarne 1611. Innan denna olycka inträffade hade Carl IX år 1607, på Hisingön, midt emot gamla Elfsborgs fästning (på ungef. samma plats der de Carnegieska porteroch sockerbruken nu äro belägne) anlagt en stad, som han kallat Göteborg, hvilken stad understöddes af Holländarne, bland hvilka åtskilliga, såsom Abraham Cabeliou, der bosatt sig. Med Elfsborgs fall erröfrades äfven Götheborg af Danskarne 1612, men genom fredslutet påföljande år återgick staden i Sveriges händer, ehuru såväl. Elfsborgs som Gullbergs fästningar behöllos af Danskarne i pant, till dess Elfsborgslösen blifvit betald. Under denna tid hade både Göteborg och Ny Lödese begynnt att åter uppbyggas, men Gustaf Adolf hade tillika beslutat, att anlägga en stad närmare Göta elfs utlopp än Lödese, men icke, såsom det gamla Göteborg, belägen på en 5, hvaraf Danskarne ännu ägde en del. En gammal tradition berättar, att när konungen om sommaren 1618 gick att utstaka platsen för det Nya Göteborg, slog en liten fogel, som flydde undan en örn, ner för konungens fötter, hvilket ansågs för ett lyckligt o— —