Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 november 1854, sida 2

och häftigaste elden, skulle hafva kunnat intränga i den inre hamnen, ankra der och sätta sig i förbindelse med armen. Måhända skulle de icke hafva lidit någon betydligt större förlust i folk, än vi nu hafva att beklaga; men den af fienden tillgripna utomordentliga åtgärden att uppoffra en del af sin flotta har nödgat oss att inskränka oss till att i 5 timmar beskjuta Sebastopols sjöbatterier, för att bringa dem till tystnad, sysselsätta en stor del af garnisonen vid kanonerna och sålunda lemna vår armå ett så väl moraliskt som materielt understöd.I dag har jag blott tid att i hast gifva ers excellens en summarisk skildring af denna affår, som i min tanka länder franska flottan till stor ära. Jag bifogar en förteckning på de döde och sårade å hvarje fartyg. Med det första skall jag sända en utförlig rapport om alla angreppets detaljer. Vid aslärens början rådde den högsta enthusiasm, under kampen visade sig en icke ringare grad af ihärdighet. Innan elden öppnades signalerade jag till eskadern: Frankrike har sina blickar fästade på er! hvilken signal emottogs med ropet: TLefve kejsaren! Enligt den af amiral Hamelin insända förteckning hade franska eskadern i affåren den 11 Okt. 30 döde och 187 sårade. Vvi låta nu följa engelske amiralen Dundas berättetse om hans eskaders deltagande i samma affär: oo Brittannia utanför Katscha den 18 Okt. Sir! Jag ber er meddela amiralitets-lorderna, att de allierades belägringsbatterier i går morse kl. 37 öppnade sin eld emot de ryska verken söder om Sebastopol med stor verkan och ringa förlust. På lord Raglans och general Canroberts högst enständiga begäran hade amiralerna för de förenade flottorna öfverenskommit att understödja angreppet till lands genom ett angrepp med samtliga skeppen på sjöbatterierna på norra och södra sidan om hamnen, i en tvärt för hamninloppet dragen linie; men åtskilliga omständigheter gjorde en förändring i fartygens ställning nödvändig och oundviklig. Agamemnon, Sanspareil,Sampson, Tribune, Terrible, Sphynx, Lucy, Albion, London, Arethusa, bogserade af Firebrand, Niger och Triton angrepo Fort Konstantin och de i norr liggande batterier, medan Queen, Britannia, Trafalgar, I Vengeance, Rodney, Belierophon jemte Vesuvius, Furions, Retribution, HighI flyer, Spritfire, Spiteful och Cyclops, hvilka fastsurrades vid babordssidan af de nämnda linieskeppen, efterhand intogo sina ställningar. Kampen varade från kl. 32 till 47 eftermidd., då det blifvit alldeles mörkt. En strid af sådan längvarighet emot så fruktansvärda och väl bestyckade fästningsverk kunde icke aflöpa utan betydliga skador och jag har alltså att beklaga förlusten af 44 döde och 266 sårade. Fartyg, master, rår och tacklage äro till största delen mer eller mindre skadade genom bomber och glödgade kulor. Albion har lidit mycken skada till skrof och master, Rodney till master, emedan den med aktern kom på grund, hvarifrån den gjordes flott genom chefens på Spiteful, Kynastons stora ansträngningar, hvilket sistnämnde fartyg dervid var mycket exponeradt. Med undantag af I Albion och Arethusa, som jag sänder till I Konstantinopel för att repareras, hoppas jag sinom 24 timmar åter sätta min eskader i dugligt skick. Då jag af angreppets natur på förhand slutade, att vi skulle lida en betydlig skada på rår och stänger, lät jag hvad vi deraf hade i reserv, blifva ombord på Vulcan, som med alla sjuke och fångar om bord lemnats sör ankar utanför Katscha-ån. Det är mig ett nöje att förklara min synnerliga tillfredsställelse med den talang och det nit, som ådagalagts af contreamiralerna sir Edm. Lyons och Montagn Stopford samt alla kaptener under mitt betäl och att förkunna officerare, matroser ech soldater min uppriktiga tacksamhet för deras oförtrutna ansträngningar och den raskhet, hvarmed kanonerna serverades, ehuru ett stort antal folk saknades på hvarje fartyg, emedan de voro landsatte för att hjelpa till vid belägringsbatteriernas betjening o. s. v. och detta snabba skjutande tillskrifver jag vår proportionsvis ringa förlust i döde och sårade. Vära sranska allierades käcka och tappra uppförande i denna affär har jag betraktat med beundran och jag finner till min bedröfvelse, att de äfven lidit betydligt. Det må tillåtas mig att härigenom aflägga min tacksägelse till turkiska amiralen Achmet Pascha för det sätt, hvarpå han giort sin skyldighet. m——LLL — DV