Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 november 1854, sida 1

att Österrike, efter denna förklaring, uti dessa truppsammandragningar ej skall se någon bevekelsegrund för att ingå en allians med vestmakterna. Kungen af Preussen är åter framme igen och vigilerar för Ryssland. Han skall nemligen hafva skrifvit ett hjertnupet bref till kejsaren i Österrike, uppfyldt med önskningar om att de begge tyska stormakterna måtte blifva sullkomligt enige. Denna enighet skall naturligtvis yttra sig i en blott Ryssland gagnande neutralitet. I Frankrike råder en penningeknipa, som med hvarje dag blir betänkligare. Regeringen säges endast vänta på underrättelsen om Sebastopols fall, för att begära kamrarnes bifall till ett nytt statslån af 500 mill. Schweiz håller på att förnya sitt nationalråd, hvilket motsvarar andra, eller deputerade kammaren i andra konstitutionella stater. Den verkställande makten utöfvas i Schweiz af det såkallade förbundsrådet och den lagstiftande af ständerrådet (1:sta kammaren) och förbundsrådet (2:dra kammaren). Förbundsrådet väljes af ständerrådet i förening med nationalrådet. Nationalrådet består af 120 medlemmar. Endast 99 hafva blifvit valda i anseende till bristande absolut majoritet uti åtskilliga kantoner. 21 deputerade återstå alltså att välja. Huru utfallet af dessa val än må blifva, anses de dock icke komma att förändra majoriteten, hvilken redan förut tillhör de moderate radikale. Oppositionen emot den hittills följda förbundspolitiken torde dock blifva några medlemmar starkare än tillsörne. Vid de här ifrågavarande valen är det i synnerhet tvenne partier, som täfla med hvarandra om segern. Det ena, som kan kallas det federala, vill en stark centralmakt, för att gifva mera enhet åt schweiziska nationen, medan det andra, som kan kallas det kantonala, vill hafva kantonal-regeringarnes makt utvidgad på centralmaktens bekostnad. Till det förra höra i allmänhet de moderat-radikale och till det senare de konservative och de ultra-radikale. I kanton Tessin har valkampen aflupit till det senare partiets förmån, till följe hvaraf kantonens råd eller verkställande makt den 2 dennes mangrant resignerat. KRIM. Ryska Inval. meddelar en berättelse af Mentschikoff, daterad den 23 Oktober och hvilkens hufvudsakliga innehåll lyder som följer: General Ssemjakin företog den 20 ånyo en offensiv rörelse emot byn Pschorgan på venstra stranden af Tschernaja-ån, i det han lät 2 kolonner marschera emot Komary och en liten af fienden vid denna by uppkastad förskansning. Då han fann båda dessa punkter öfvergifna, intog den ryska afdelningen vid nattens inbrott åter sin förra ställning. Till följe af denna rörelse drogo de engelska trupperna ånyo till Komary och öppnade sin gevärsoch kanoneld på de redan af oss lemnade höjderna, men söretogo ingenting vidare. Natten till den 21 utskickades afdelningar af frivillige från Sebastopol. En af dessa afdelningar, bestående af 5 officerare och 27 soldater, störtade sig på franska löpgrafvarne, förnaglade i dem 8 mörsare och 11 kanoner och vände tillbaka till fästningen, sedan batteriet