Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 november 1854, sida 2

att statuera ett exempel. Kaptenen bestämde sig för det förra. — På er plats båda två! sade han, och låt mig icke höra af er vidare! Icke ett knyst mer, eller jag skjuter er för pannan på ögonblick et ! Härmed var denna lilla episod förbi, och frukosten fortsattes; men det ville ej mer blifva lif i samtalet. Mythologen beslöt att ej vidare fråga efter sin fnurrige kamrat, som icke begrep något af språkets finesser och blef ond för det att man talade om melodram-theatern; han vände sig fördenskull uteslutande till Yvon, som var mera tillgänglig, och öfver hvilken han hade en viss öfvervigt, såsom lärare vis å vis eleven. Om han blott öfverhufvudtaget kunde få lemna sin tunga fritt lopp, var det honom likgiltigt med hvem han talade; hufvudsaken för honom var, att denna vigtiga organ icke fick vara overksam. Han fortfor derför under hela måltiden att prata; han glömde ej att tjugu gånger tala om Paris och de lysande middagar han der intagit för 18 sous personen, åtta rätter mat, bröd och vin efter behag, inviterade Yvon till en sådan traktering i Palais Royal på obestämd dag, arrangerade matsedeln på förhand, glömde icke ostronen och sauternen och kom derifrån till en intressant jemförelse mellan tio olika restaurationer och de rätter, i hvilka hvar och en af dem serskildt excellerade. (Forts.)