Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 november 1854, sida 1

— 92 manbinda detta första verk med den ganska vidsträck ta paralellen på vår högra flygel, hvilken senare skal sätta oss i förbindelse med engelska armåens verk. Vi hopa alla våra ansträngningar på upprättandet a en slags stor, med bastioner försedd front, hvilken skall tjena vår venstra flygel till stöd och hvarest vi, för att draga nytta af positionens utmärkta fördelar, samlat 56 kanoner fördelade i 5 batterier. Under hela dagen d. 10 och följande natten har elden från fästningen varit rätt liflig. I början illa riktad, har den senare blifvit mera precis, men våra arbetare voro redan betäckta och våra förbindelser undandolda för de belägrades direkta blickar. Arbetena fortsattes d. 11 och 12 utan någon anmärkningsvärd tilldragelse. Våra förluster inskränka sig till cirka 30 döde och sårade. Två temligen skygga utfall, hvilka garnisonen företogo utan något synnerligt bestämdt mål, tillbakaslogos. Gräfningarne, äfvensom batteriernas uppkastande, hafI Ya ofta stött på betydliga svårigheter, föranledda genom markens på många ställen klippiga beskaffenhet. I Jag hoppas dock, att våra batterier skola vara bestyckade i öfvermorgon d. 15 och att vi omedelbart derester kunna öppna elden. Marinen har till en god del . medverkat vid denna bestyckning genom sina pjeser af grof kaliber, hvilka jag och lord Raglan funnit lämpliga att ställa emot de på hela platsens omsång af fienden uppförda pjeser. Dessutom har marinen under ledning af ingeniörofficerare börjat uppföra ännu ett batteri af 10 kanoner bakom karantänsfästet, tätt vid kusten. Ehuru detta batteri har ett långt afstånd att skjuta på, hoppas jag likväl, att det med framgång skall beskjuta de batterier, som fienden redan för längre tid sedan uppfört eller är i begrepp att uppföra framför karantänen. Mentschikoffs armå förhåller sig fullkomligt overksam. Han väntar på sina förstärkningar. Moniteur de la Flotte meddelar underrättelser från Krim af den 14 Oktober, hvilka röra flottans delaktighet i belägringsarbetena och anfallet. Planen till det nyssnämnda batteriet bakom karantänsfästet härrör från amiral Hamelin, som fattat densamma efter den d. 5 till sjös företagna rekognoscering. Det är bestyckadt med sex 50-pundiga kanoner och fyra 80 pundiga haubitzer. Af de d. 14 under fransk flagg i batteri uppstälda 64 kanoner tillhörde 32 flottan och betjenades af sjöfolk. Amiral Hamelins anstalter antyda, att han med all sin makt och i nödfall personligen vill understödja armåens rörelser. Ryssarne hafva sedan de allierades landstigning i hast försett sin stad med en gördel af nya verk, som äro uppförda dols af sten (på franska sidan) och dels af jord (på engelska sidan). Dessa verk synas vara väl bestyckade, men enligt sakkunniges utsago skola de likväl icke länge motstå den eld, som öppnas emot dem af Fransmännen på 800 metres och af engelsmännen på 1200 metres afstånd från platsen. Enligt en berättelse i ,J. de Constantinople har amiral Bruot d. 7 företagit en rekognoscering af den terräng, der sedermera det ofvanberörda, emot karantänsfästet riktade batteriet blifvit uppfördt. En enskilt skrifvelse från Konstantinopel af d. 15 förmäler, att general Canrobert äfvensom alla officerare voro säkra om framgången. Underrättelsen om Sebastopols fall kunde dock icke inträffa i Paris före den 5 t. o. m. d. 10 November. I samma skrifvelse berättas, att trupperna skadat sig något genom omåttligt förtärande af grönsaker och frukt, i synnerhet vattenmeloner, på marschen från Alma till Balaklava, sedan de 3 dagar varit utan vatten. Rörande Engelsmännens belagringsarbeten lemnar en i form af en dagbok aslattad, från d. 6 till d. 13 Oktober räckande berättelse af en korrespondent i Times utförliga underrättelser. Engelsmannens verk hade dittills ej eller lidit det ringaste af Ryssarnes eld och leras förlust i döde och sårade ända till d. 13 äfven varit högst obetydlig. Ända till denna dag voro löpgrafvarne så långt framskridna och batterierna så till vida färdiga, att 50 grofva kanoner oförtosvadt kunde uppställas och ngeniörgeneralen Sir John Bourgoyne hade edan d. 12 utsett en 1200 yards frän örlogskeppen i hamnen aslagsen punkt, der ett nörsarebatteri skulle uppsällas till skeppens örstöring. Den första något utförliga, i S:t Petersburgs idningar meddelade berättelse af furst Ment