Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 november 1854, sida 1

————— ————— för lång tid vara afskuren från sitt sadernesland; men tillochmed då intet var i vägen för hans återvändande, fortfor han att hålla sig i frivillig landsslykt. Hvarken den stränghet, hvarmed Victor Hugues straffade de svartes röfvaretåg, eller general Desforneauxs befallning att lemna riklig skadeersättning, förmådde öfvervinna hans motvilja. Det hade blifvit tesdt beslag på hans gods; förgäfves ville man upphäsva detta, ty han afslog hvarje ynnestbevis. llan forbijef oforänderligt densamme; ödet hade drabbat honom hårdt, men det hade ej förmått böja honom. Han tillbragte sålunda nära tio år af sitt lif i en främmande koloni; allt hvad han egde i reda penningar hade åtgått, och han hade måst göra lån, som han ej visste om han någonsin kunde betala. Uppfödd i prakt och vällefnad, kunde han ej finna sig i de umbäranden, dem förändrade förmögenhetsvilkor medförde, och i trots af sitt eget behof, kunde han ej bortlägga denna kreolska gifmildhet, som icke eftersinnar hvad den soretager. Härtill kom, att han ej kunde finna sig uti alt hans hustru skulle sakna det ringaste, samt att han lät uppfostra sin dotter som en prinsessa. Man inser, hvarthän ett sådant system måste leda, och i hvilka pinsamma förlägenheter det kunde bringa honom