Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 november 1854, sida 2

ännu ej den 23 kommit till någon batalj emellan general Bosquet och den ryska undsättningskorpsen, då Mentschikoff ej omtalar någon sådan i sina rapporter, af hvilka den senaste är daterad d. 23. Den af engelska tidningar meddelade notisen om Eupatorias återbesättande af Ryssarne anses för ogrundad. Äfven förutsatt, att den vore grund, kunde denna tilldragelse ej utöfva det ringaste inflytande på företaget emot Sebastopol. Tvenne ryska storfurstar hafva ankommit till Odessa. Vi tro icke på några förberedelser till denna stads belägring. Ryssarnes infall i Dobrutscha synes, såsom vi i början förmodade, endast reducera sig till besättandet af ett par öfvergångspunkter vid Donan. Enligt J. de Conslantinople ha Ryssarne hela tiden ända sedan de utrymde turkiska gebitet haft 10,000 man qvarstående i de 3:ne vid Donau belägna platserna Matschin, Isatschka och Tultscha. Detta tro vi dock ej eller vara riktigt. Troligare är att Ryssarne, då de fingo veta att Omer Pascha rustade sig till ett infall i Bessarabien, skickat några trupper öfver floden, de der besatt Isatschka och Tultscha, till fö ekommande af Turkarnes framträngande öfver dessa punkter in i Bessarabien. I diplomatiskt hänsende följes med spänd uppmärksamhet de underhandlingar som pågå emellan Preussen å ena och dels Österrike och dels vestmakterna å andra sidan. I Frankrike och England synas både regering och folk dela den åsigten, att man före nästa vår måste komma på det klara med Preussen. Denna makt måste till dess hafva bestämt sig för att antingen gå med eller emot vestmakterna. En tvetydig neutralitet kan icke längre medgifvas den. Det stora flertalet af preussiska folket är för vestmakterna, och endast ett litet kotteri utaf dumma, förblindade eller nedrigtsinnade adelsoch embetsmän, det s. k. junkerpartiet, är för Ryssland. Men, ty värr, besitter detta parti med det allsmäktiga stöd detäger i kungens slägtskapsförhållanden till czaren, oaktadt sitt fåtal, en betydlig öfvervigt. I en varning, som junkerpartiets organer fått att moderera sitt skrifsätt emot vestmakterna, är man imellertid benägen att se en symptom till en förnuftigare vänning i Preussens politik. Vi tro dock ej mycket på denna symptom. Ehuru Österrike ännu ej besvarat den senaste preussiska noten, har det dock, enligt hvad Wienerblad berätta, redan aflåtit ett sändebref till alla sina beskickningar vid de tyska hofven, i hvilket de preussiska invänningarne bemötas, men på samma gång uttryckes den lifliga önskan, att de båda tyska stormakterna måtte bli ense. Man vill anse för gifvet, att Preussen, i den händelse det ej blir öfverens med Österrike, kommer att stå öfvergilvet af hela Tyskland med undantag af de båda Mechlenburgska storhertigdömena. Kungen af Danmark har under invånarnes jubel hållit sitt intåg i staden Slesvig, som han ej besökt sedan sin thronbestigning. Det telegraseras till B. H., att sörsoningen nu skett emellan kungen och hans tyska undersåter i Slesvig. Detta torde vara en klingande fras, som i verkligheten ej har stort att betyda. Espartero och ODonell, hvilka vid flera tillfällen råkat i dispyter med hvarandra och nu senast rörande lämpligheten af en ny soldatutskrifning, hafva försonats i drottningens närvaro. De omsamnade och lofvade hvarandra högtidligt att låta alla dem emellan varande stridsfrågor hvila tills ständerna väl hunnit sammanträda. Farorna af en ministerkris äro nu åtminstone afböjda ända till riksdagen. I Frankrike har bränning af spanmål och mjölaktiga ämnen blifvit t. v. förbjuden. England utskickar en expedition för att uppsöka Franklins och hans olyckskamraters lik samt uppspana deras efterlemnade papper, hvilka torde befinna sig i Eskimoernas händer. Ledningen vid denna expedition har uppdragits åt dr Rae. Inrikes Nyheter. JR 1