Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 november 1854, sida 1

Neutraliteten och dess kostnader 1834. I anledning af frågan om det så kallade Mindre kreditivets sörhöjande till 23 millioner Riksdaler Bko, har fråga uppstått, huru mycket som väl kan finnas i behåfl af det kreditiv, som Rikets Ständer vid början af innevarande riksdag anslog till regeringens disposition, på uppgiften att det vore ersorderligt för neutralitetens uppråtthållande.. Besynnerligt nog har man sett detta kreditiv ständigt uppgifvas till blott 215 millioner Riksdaler; men vi erinra oss, att Rikets Ständer vid riksdagens början äfven anslogo en summa af omkring 600,000 Rar till serskildta behof för försvarsverket, och dessutom har regeringen ju älven haft till disposition extra anslagen för detsamma. Man kan sålunda antaga, att, utom de ordinarie anslagen, regeringen haft att för försvarsverket disponera omkring 34 millioner banko; och detta torde egentligen vara orsaken hvarför det väckte så stor förundran, att regeringen nu åter begärde en så betydlig kreditivförhöjning. Man kunde icke föreställa sig, att då ingen anledning i år varit, alt regeringen ville deltaga i kriget, så stora kostnader kunnat spillas på en s. k. neutralitet, som af ingen makt på jordklotet hotats, och då ingenting ännu antyder, att regeringen nästa år skulle vara mer benägen än i år, att uppträda på stridsfälten, så syntes det otroligt att förberedelserna till ett krig verkligen varit gjorda. Emellertid hafva tvifvelsmålen haft den verkan, att Svenska Tidningen i en -halfoslicielartikel, lemnat åtskilliga upplysningar om användandet af de 2) millioner, hvilka den beräknar såsom neutralitets-kreditiv. Man finner deraf, att endast ungefär en half million vid November månads slut finnes i behåll, och att således 2 millioner blifvit använda, — utom hvad som för öfrigt, på ofvannämnes: sätt, kommit försvarsverket till godo. Följer man närmare Sv. Tidn:s uppgifter, befinnes: att utgifterna för armeen kunna antagas vara I,022,000 Rdr och för flottan omkring 960,000 Rar, utom det anslag af 112,200 Rdr, som flottan serskildt uppburit af det beviljade anslaget för dess exercis. Granskas dessa utgister för armåen, se vi t. ex.: 1) Till armeens materiel och Waxholms och Carlstens sästnings försattande i försvarstill stånd, till anläggning af en telegraf emellan Upsala och Grislehamn, m. m. dels utgifne, dels anvisade 467,000 2) Till uppköp och fouragering af artilleriets hästar 65,000 3) Till kommenderingarna på Gottland, i Stockholm, Carlskrona, Landskrona, på Waxholm och Carlsten m. m. 390,000 Härtill kommer en till den 1 nästinst. Dec. beräknad utgift i och för dessa olika kommenderingar 100,000 Vid betraktandet af dessa summor kan det ej annat än väcka förundran, att deribland finna så mycket, som visar sig alldeles onödigt, och deremot så ringa, som kan blifva af nytta för närmaste framtiden, i fall verkligen våra stridskrafter skulle behöfva användas. Vi lemna derhän, om Waxholms fästning kunnat erfordra synnerligt anslag, för att vara i försvarsskick; åtminstone borde man väl tro, efter de stora kostnader som under 20 år derå