Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 oktober 1854, sida 1

II. Vulkan. Medan allt detta försiggick utom plantaget, voro förhållandena i det inre icke mindre allvarliga. Händelserna i Europa hade icke blifvit utan inflytande på den svarta befolkningen; disciplinen började upplösas och man lydde icke på långt när med samma villighet som förr. Det var icke en uppenbar resning, eller något liknande uppror; men tanken på emancipationen började uppdyka, och arbetet led deraf. Hur skulle det kunnat vara annorlunda ? Huru skulle plantagerna ensamme kunnat hålla sig fria från den smitta, som angripit kolonien ? Negrerna sägo sina herrar dela sig inbördes hvar under sin fana och bekämpa hvarandra inbördes. Sådana skådespel kunde icke annat än väcka oro och gäsning i deras själ och minska den vanliga respekten. Då man lägger härtill, att kolonialpolisen åsåg allt detta med en ovanlig likgiltighet, måste man förvånas öfver, att rörelsen på plantagerna icke var större och ej medförde mera betydande olyckor. Om något af plantagerna skulle anses säkert mot detta förderfliga inflytande, så måste