Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 oktober 1854, sida 1

Article Image
— 2—— slagtets historia, naturkunnighet, m. m. Kommer härtill att religionskunskapen, i stallet för att vara en källa med lefvande vatten, göres till en frusen hed af ofruktbara dogmer, så inser hvar man, att det erfordras goda naturliga anlag, för att den unga qvinnans själ icke skall förlora all sin högre och ädlare lyftning. Vi kunna ej uttrycka huru djupt vi beklaga den kortsynthet hos både föräldrar och lärare, som så uppossra barns och lärjungars bättre menniska för den eländiga fåfängan och flärden! Men om enskilta undervisningsanstalter för unga fruntimmer, de s. k. pensionerna, nödgas i detta hänseende falla undan för de falska begreppen om bildning, som råda hos föräldrar inom de förmögnare samhällsklasserna, och således tvingas att söka hos den unga flickan utbilda pappegojsnaturen, i st. f. den gudomsgnista, som dock glöder inom hvarje barnasinne, så befinner sig den Kjellbergska slickskolan alls icke i denna nödvändighet. Den är nemligen grundad på en fond, som gör skolan fullkomligt oberoende, och hvad mera är: den måste, om den skall uppfylla stiftarens mening, gå in på en annan bana. Man har bestridt detta, man har påstått att skolans af stiftaren uppgjorda reglemente ålägger dess direktion, att iakttaga den nu rådande läseordningen, och ytlige revisorer hafva förklarat att skolan på detta sätt uppfyller sitt ändamål — men allt detta är ogrundadt. Läsaren skall snart inse detta, genom en jemförelse emellan hvad Testator förordnat, och hvad skolan i verkligheten är. I det gåfvobref, hvarigenom afl. grossh. Jonas Kjellberg anslog en fond af 50,000 rdr ras till den efter honom uppkallade Kjellbergska flickskolan, heter det, att undervisning i detta s. k. fruntimmersseminarium (en såsom man inser mycket oegentlig benämning) skulle lemnas i allt hvad flickan, för att beredas till en kunnig, sedig och väl utbildad samhällsmenniska, god maka och from husmoder, har nödigt att lära och veta, hvartill må räknas språk och vetenskaper, allehanda nyttiga och prydliga fruntimmersslöjder, musik, teckning, m. m. Men framför allt, att en sann kristendom och en lefvande gudsfruktan först och främst inplantas, hvarförutan det menskliga lifvet med allt sitt vetande ej är annat än endast slard och fåfänga. De närmare bestämmelserna rörande undervisningsämnena finnas i reglementets SS 14 och 15, der det heter: S 14. Uti skolan undervisas i kristendomen, skrifning, räkning, historien och geografien; och då en grundlig undervisning i kristendomen intager denna skolas vigtigaste ändamål, bör den icke ensamt lemnas åt lärarinnan, utan derjemte af en för embetshåg och, bland andre kunskaper, synnerligast för katechetiska undervisningen och bibelförklaringen renlärig kand, nitisk prestman, som häruti 1 å 2 gånger i veckan, undervisar och examinerar; hvarvid önskas, att genom alternering, någon af direktionen en gång i veckan måtte hafva tillfälle att någon stund vara närvarande. För öfrigt undervisas uti slätoch brodersöm, knyppling samt alla fruntimmers nyttiga slöjder. Och derest af serskildte ömmande omständigheter, inrättningen medgifver helpensionärers bibehållande, deltaga desse vid 14 å 15 års ålder uti husbållningen, för att äfven häruti erhålla kännedom. S 15. De flickor, som genom flit och ett skickligt uppförande hafva fäst direktionens uppmärksamhet, och häruti erhålla sine undervisares intyg, få, om de äga fallenhet och lust, som belöning, äfven fri undervisning uti tyska, franska och engelska språken, ritning och musik, antingen till någon del eller det hela, efter dess fallenbet och förtjenst; och då någon vunnit sådan färdighet, att hon härati skulle kunna undervisa andra, antages densamma företrädesvis till lärarinna vid sig yppande ledighet. Häraf inses, att gifvaren betraktat de lefvande språken samt ritning och musik såsom undervisningsamnen i andra rummet, såsom belöning för dem som äga fallenhet och lust, sedan de egenom flit och skickligt uppförande hafva fäst direktionens uppmärksamhet och häruti erhållit sine undervisares intyg. Vi vilja nu se till huruvida skolans nuva——

26 oktober 1854, sida 1

Thumbnail