Litteratur. Minnen ur Sveriges nyare historia, samlade af B. v. Schinckel, utgifna af C. W. Bergman. (Forts. fr. N:o 246.) Icke mindre pikant är berättelsen om Gustaf Adolfs sammanträffande med den gamle hertigen af Mecklenburg, Fredrik Frans, under konungens vistelse i Tyskland 1805. Då Gustaf Adolf första gången tågade genom de Mecklenburgska staterna, hade han väntat att hertigen skolat infinna sig och göra honom sin uppvaktning och var ganska missnöjd med hans uteblifvande. Hertigen var en rolig gubbe, om 70 år, som lefde i sina stater såsom godlynt lustigkurre och samlade omkring sig alla qvickhufvuden och goddagspiltar, som genomkorsade Europa. Det fanns, säger vår historieskrifvare, intet slags nöje, som var honom obekant, och vin, flickor och spel voro hans enda gudar. Han var för öfrigt ett godt barn, lustig och qvick. Berättelsen om denne lustige herres besök hos den allvarsamme Gustaf Adolf är följande: Ändtligen gaf hertigen af Mecklenburg tillkänna sin ankomst till den 18 Januari 1806, då han blef anmodad spisa middag hos H. M:t. Alltid angelägen att hälla sin värdighet i sträng helgd, ville konungen genom ett kallt emottagande och genom tystnadens vältalighet låta honom märka, att han felat i aktning mot det kongliga majestätet. Han skickade general Armfeldt och sin kapten vid gardet, grefve Hampus mm mA SSS SSSK SETT ASIA —