Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 oktober 1854, sida 1

oförmåga? J veten det ej? Det betyder amerikanskt. Dessa sria solk smörja alltid på den kulören! Den saller straxt i ögonen och synes på längt håll, men de riskera ingenting dermed, ty, ser ni, de äro alltid neutrala. Alltså hvit gång, en amerikanare! Ska vi nu öfvergå till de öfriga färgerna? — Ja gernal sade Yvon. — Vidare, fortsätt! tillade Michel. Det der är ju inte så dumt! Dumt, nej det är tvärtom högst nyttigt att känna till. Det var också det jag sade under mitt vistande i Paris: Eftersom jag nu en gång är här, sade jag, så vill jag taga de här monumenterna i ögonsigte; de stå här ju på det att man skall se på dem. Detsamma gäller om målningen på farlygen; den är ju gjord på det man skall se på den. Man dör aldrig af att veta för mycket, men man dör understundom för det man ej vet tillräckligt. — Hvad tron J då om den röda färgen? Nå, låt höra! Den är att taga och känna på — den springer i ögonen, den skriker — hä? — Den röda? frågade Yvon. Ja, den röda, min gosse? scharlakan srödt, karmosin? Hvad säger ni derom? — Ja, hvem tusan vet det? — Det vet jag, gastar! Då man sett Paris och känner det i grund och botten, då yet